Planbo Guider Verktyg Gör gratis koll

Drift- och underhållsplan i BRF: vad är egentligen skillnaden?

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 5 augusti 2026

Begreppet "drift- och underhållsplan" dyker upp titt som tätt i mallar, offerter och förvaltningsavtal – ofta utan att någon förklarar exakt vad det innebär. Är det samma sak som en underhållsplan, bara med ett längre namn? Eller är det något helt annat? Den här guiden reder ut skillnaden mellan drift och underhåll, varför den distinktionen spelar roll för er ekonomi, och vad som faktiskt hör hemma i vardera del.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo för att hjälpa styrelser att bygga och hålla sin underhållsplan aktuell.

Vad är drift i en fastighet?

Drift är den löpande, återkommande skötseln som gör att huset fungerar från dag till dag. Det handlar om sådant som städning av trapphus och gemensamma ytor, snöröjning och halkbekämpning, tömning av sopor, felanmälan och akuta reparationer, tillsyn av tekniska system som hiss och ventilation, samt skötsel av utemiljön. Gemensamt för driftposterna är att de återkommer ofta – många på vecko- eller månadsbasis – och att kostnaden är relativt jämn från år till år. Driften sköts vanligen genom avtal med en vaktmästare, en fastighetsskötare eller en förvaltare, och kostnaden bokförs löpande som en driftkostnad i föreningens resultaträkning.

Vad är underhåll – och hur skiljer det sig från drift?

Underhåll är i stället de periodiska åtgärderna på fastighetens byggdelar: takomläggning, fasadrenovering, fönsterbyte, stambyte, hissmodernisering och liknande. Här är intervallen betydligt längre – ofta flera decennier – men kostnaden desto större när den väl inträffar. Det är underhållet som fångas upp i föreningens underhållsplan: en sammanställning av byggdelarna med bedömd återstående livslängd, tidpunkt för nästa åtgärd och en uppskattad kostnad, sträckt över en horisont på i storleksordningen 30 till 50 år.

Skillnaden är alltså inte bara semantisk. Drift är det som håller huset fungerande just nu. Underhåll är det som håller huset i gott skick över tid. Blandas de ihop riskerar båda att skötas dåligt – driftbudgeten blir orealistisk om den ska bära stora engångskostnader, och underhållsplanen blir missvisande om den fylls med poster som egentligen är löpande drift.

Varför kallas det ibland "drift- och underhållsplan"?

I praktiken används termen på lite olika sätt beroende på vem som skriver den. Vissa förvaltare och konsulter tar fram ett samlat dokument som beskriver både driften – avtal, rutiner, ansvarsfördelning, kontaktuppgifter till leverantörer – och det periodiska underhållet i samma paket, för att ge styrelsen en helhetsbild av hur fastigheten sköts. Tanken är god: driften och underhållet påverkar trots allt samma hus och samma budget, och en styrelse som bara ser den ena halvan riskerar att missa sammanhanget.

Andra använder "drift- och underhållsplan" helt synonymt med bara underhållsplan, utan att någon driftdel egentligen finns med. Eftersom termen inte är strikt definierad i lag eller branschstandard är rådet enkelt: fråga vad som faktiskt ingår innan ni tolkar en offert, mall eller ett avtal som innehåller ordet "drift". Det kan spara både missförstånd och pengar.

Vad bör ingå i respektive del?

Ett sätt att hålla isär de två är att tänka i tidshorisont och beslutsnivå:

  • Driftdelen beskriver löpande rutiner och avtal – vem som städar, vem som röjer snö, vilka serviceavtal som finns för hiss och ventilation, vem som svarar på felanmälan och hur akuta ärenden hanteras. Det här är beslut som ofta ligger nära den dagliga förvaltningen och sällan kräver stämmobeslut.
  • Underhållsdelen beskriver fastighetens byggdelar, deras skick, bedömd livslängd och en tidsatt, kostnadssatt plan för när respektive del behöver åtgärdas. Det här är beslut med lång räckvidd som styr avsättningen till underhållsfonden och ofta kräver ett mer aktivt ställningstagande från styrelsen.

Ser ni ett dokument som kallas drift- och underhållsplan är det värt att kontrollera att båda delarna faktiskt finns med, och att de är tydligt åtskilda snarare än sammanblandade i en enda lista.

Hur hänger drift och underhåll ihop ekonomiskt?

Ekonomiskt lever de två i olika delar av föreningens redovisning. Driftkostnader är löpande rörelsekostnader som normalt bokförs och belastar resultatet samma år de uppstår – de påverkar årsavgiften direkt genom den löpande driftbudgeten. Underhåll som klassas som komponenter enligt K3-regelverket redovisas i stället över tid genom avskrivningar, och den faktiska finansieringen sker genom avsättning till underhållsfonden i takt med underhållsplanen.

Praktiskt innebär det att en förening kan ha en välskött, förutsägbar drift men ändå hamna i akut avgiftshöjning om underhållsplanen är inaktuell eller obefintlig – eller tvärtom ha en fin underhållsplan men dålig kontroll på de löpande driftkostnaderna, som annars gärna smyger uppåt år för år. Båda delarna behöver skötas, men med olika verktyg och olika kadens.

Vanliga missförstånd

Några fällor återkommer i styrelsearbetet:

  • Att tro att underhållsplanen ska fånga även driftkostnader som städ och snöröjning – den gör det normalt inte, och ska inte behöva göra det.
  • Att en offert som innehåller ordet "drift" automatiskt innebär att de stora byggdelsåtgärderna är täckta – kontrollera alltid innehållet, inte bara rubriken.
  • Att driftkostnaderna ses som fasta och opåverkbara. De går ofta att omförhandla eller effektivisera precis som andra avtal, till skillnad från underhåll som styrs av byggdelens faktiska skick.
  • Att glömma bort att stigande driftkostnader – till exempel el, värme eller städavtal – successivt äter upp utrymmet för avsättning till underhållsfonden om budgeten inte stäms av regelbundet.

Så håller ni koll på båda

Driften hanteras oftast bäst löpande av förvaltaren eller vaktmästaren, med tydliga avtal och en årlig genomgång i samband med budgeten. Underhållet kräver ett annat verktyg: en levande underhållsplan som ni bygger och underhåller över tid, snarare än en statisk pdf som blir inaktuell. Vår checklista för underhållsplanen går igenom vad som ska ingå, och guiden om att uppdatera underhållsplanen visar hur ofta den bör ses över.

Med Planbo bygger ni underhållsplanen utifrån era egna byggdelar, får branschvärden för intervall och kostnader föreslagna, och ser hur avsättningen till fonden hänger ihop med kommande åtgärder – utan att blanda in de löpande driftposterna i samma bild.

Var står er förening idag?

Gör vår kostnadsfria underhållskoll – några frågor om huset ger er en första bild av läget, utan inloggning.

Gör gratis underhållskoll Inget konto · inga uppgifter lämnas · klart på 30 sekunder

Vanliga frågor

Vad är egentligen skillnaden mellan drift och underhåll i en BRF?
Drift är den löpande skötseln som håller huset i dagligt bruk: städning, snöröjning, felanmälan, tillsyn av tekniska system och liknande återkommande sysslor som ofta sköts på veckobasis eller månadsbasis. Underhåll är i stället periodiska åtgärder med betydligt längre intervall – takomläggning, fasadrenovering, stambyte – där kostnaden är stor men sällan återkommande. Det är underhållet, inte driften, som hör hemma i föreningens underhållsplan.
Ska driftkostnader vara med i underhållsplanen?
Normalt inte. En underhållsplan är tänkt att fånga de stora, periodiska byggdelsåtgärderna över 30 till 50 år, medan löpande driftkostnader hör hemma i föreningens årliga driftbudget och resultaträkning. Blandas de ihop blir varken planen eller budgeten rättvisande. Exakt var gränsen ska dras för er förening är en fråga för den ekonomiska förvaltaren.
Vad är då en "drift- och underhållsplan", om det inte är samma sak som en underhållsplan?
Begreppet används ofta som ett samlingsnamn snarare än en fast definierad dokumenttyp. Vissa förvaltare och konsulter levererar ett dokument som beskriver både den löpande driften (avtal, rutiner, ansvarsfördelning) och det periodiska underhållet i samma paket, för att ge styrelsen en helhetsbild. Andra använder "drift- och underhållsplan" synonymt med bara underhållsplan. Fråga vad som ingår innan ni tolkar termen efter en offert eller mall.
Vem ansvarar för driften i en bostadsrättsförening?
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att huset sköts, men själva utförandet läggs ofta ut på en teknisk eller ekonomisk förvaltare, en vaktmästare eller separata avtal för till exempel städning, snöröjning och hissjour. Hur ansvaret är fördelat i just er förening bör framgå av förvaltningsavtalet – stäm av med er förvaltare om något är oklart.
Var redovisas driftkostnaderna i föreningens ekonomi?
Driftkostnader är löpande rörelsekostnader som normalt bokförs och redovisas löpande i resultaträkningen samma år de uppstår. Underhåll som aktiveras som komponenter enligt K3 redovisas i stället över tid genom avskrivningar. Hur er förenings poster ska klassificeras är en fråga för revisorn eller den ekonomiska förvaltaren.
Behöver vår förening ett separat driftdokument utöver underhållsplanen?
Det finns inget generellt krav på ett separat driftdokument, men många föreningar har nytta av att samla driftrutiner, avtal och kontaktuppgifter på ett ställe – gärna skilt från underhållsplanen så att de två inte blandas ihop. Hur pass formaliserat det behöver vara beror på föreningens storlek och hur mycket som sköts av en extern förvaltare.