FTX-ventilation i BRF: kostnad, filterbyte och livslängd

Guide av arkitekterna på doARK · uppdaterad 10 september 2026

FTX är det vanligaste ventilationssystemet i nyare och nyligen renoverade flerbostadshus, tack vare att det både ger ett bra inomhusklimat och sparar energi genom värmeåtervinning. Men systemet har fler rörliga delar än enklare lösningar, vilket gör att det kräver mer planerat underhåll – och tätare OVK-besiktning. Den här guiden går igenom vad FTX är, hur mycket värme som faktiskt återvinns, hur ofta filtren behöver bytas, vad ett aggregatbyte kostar och hur ni får in systemet i föreningens underhållsplan.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på doARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar byggnader till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo just för att hjälpa styrelser att planera och hålla ordning på sin fastighet.

Vad är FTX-ventilation?

Bokstäverna beskriver hur systemet fungerar. F står för frånluft, T för tilluft och X för värmeåtervinning (växling). Ett FTX-system har alltså fläktar åt båda håll – en som suger ut inomhusluften och en som blåser in ny uteluft – och i en värmeväxlare mellan de två luftflödena tas en stor del av värmen i den utgående luften tillvara och överförs till den kalla inkommande luften. Resultatet blir ett friskare inomhusklimat än vid självdrag, samtidigt som energiförlusterna hålls nere jämfört med system som bara ventilerar ut varm luft utan att återvinna något.

Det skiljer FTX från de enklare systemtyperna: S (självdrag, ingen fläkt), F (ren frånluftsfläkt, ingen återvinning) och FX (frånluftsfläkt med värmeåtervinning men ingen styrd tilluft). Ju fler funktioner ett system har, desto fler delar finns det som kan slitas och som behöver skötas om för att fortsätta fungera som tänkt.

Självdrag, frånluft, FX eller FTX – så skiljer sig systemen

Innan ni fattar beslut om ventilationen behöver ni veta vilket system huset faktiskt har. Det avgör både hur ofta OVK ska göras, vad underhållet kostar och vilka åtgärder som över huvud taget är möjliga. Beteckningarna definieras i 3 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (BFS 2011:16), där FTX och FX beskrivs som FT- respektive F-ventilation med värmeåtervinning.

Lägg särskilt märke till FX-raden. Att systemet har värmeåtervinning gör det inte till ett FTX-system, och det ger inte heller det tätare besiktningsintervallet – FX hör enligt föreskriften till samma kategori som F och S. Det är en av de vanligaste förväxlingarna när en styrelse försöker läsa ut ur ett gammalt OVK-protokoll vad huset egentligen har.

Varför FTX är vanligt i BRF-hus

FTX blev vanligt i samband med skärpta energikrav i byggreglerna, och är i dag standard i de flesta nyproducerade flerbostadshus. Systemet dyker också ofta upp när äldre hus genomgår en större ventilationsrenovering, eftersom värmeåtervinningen kan sänka husets energianvändning märkbart jämfört med äldre, enklare system. För en förening kan ett byte till FTX därför vara en åtgärd som både förbättrar inomhusmiljön och ger lägre uppvärmningskostnader över tid – något som också kan påverka husets energideklaration positivt. Överväger ni samtidigt att byta uppvärmningssätt är ordningsföljden värd att tänka på: ett hus som läcker mindre värme behöver en mindre anläggning, vilket vi går igenom i guiden om bergvärme i BRF.

Hur mycket värme återvinns egentligen?

Det här är frågan som avgör om investeringen går ihop, och det är också den fråga där störst avstånd finns mellan broschyren och verkligheten. Nya aggregat projekteras normalt för en torr temperaturverkningsgrad i storleksordningen 80 procent vid balanserade luftflöden. Det är den nivå BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, anger som godhetstal, med 60 procent som lägsta nivå.

Uppmätt i befintliga hus ser det annorlunda ut. När BeBo mätte fjorton aggregat i flerbostadshus varierade själva värmeväxlarens temperaturverkningsgrad kraftigt, och den flödeskorrigerade verkningsgraden för aggregatet som helhet hamnade i storleksordningen 50–90 procent. Skälet är enkelt och gäller de flesta hus: verkningsgraden anges vid lika stora till- och frånluftsflöden, men i praktiken är flödena sällan lika stora.

Tre saker är värda att veta innan ni tolkar en verkningsgradssiffra i en offert:

• Kylan drar ner den. När utetemperaturen sjunker under några minusgrader kan aggregatet gå i avfrostning, och under den tiden faller återvinningen. Hur ofta det inträffar varierar kraftigt mellan aggregat och vintrar, så be entreprenören beskriva hur avfrostningen är löst.
• Högsta möjliga verkningsgrad är inte alltid bäst. Ju effektivare växlaren är, desto större tenderar problemen med påfrysning att bli, och plattvärmeväxlare kräver oftare avfrostningsdrift med reducerad återvinning när det är kallt ute. Ett högt krav i förfrågan kan därför ge mer besvär än nytta om avfrostningsfunktionen inte är genomtänkt.
• Fråga vilket tal som avses. Torr temperaturverkningsgrad, årstemperaturverkningsgrad och årsenergiverkningsgrad är tre olika saker. Branschorganisationen Svensk Ventilation avråder från den slarviga förkortningen ”årsverkningsgrad” just för att den inte säger vilket av talen som menas. Be entreprenören precisera vilket mått offerten bygger på och vid vilka flöden.

Slutsatsen för en styrelse: behandla verkningsgraden som ett spann med ett osäkert utfall, inte som en utlovad prestanda. Ska talet användas i en investeringskalkyl bör den som räknar ta höjd för avfrostning och för att flödena inte är perfekt balanserade.

Hur länge håller ett FTX-system?

Livslängden varierar mellan systemets olika delar, och det är lätt att bara tänka på ”aggregatet” som en enda sak när det i praktiken är flera komponenter med olika slitage:

• Aggregat och värmeväxlare. Med normal drift och skötsel brukar dessa hålla i storleksordningen ett par decennier innan en större renovering eller ett fullständigt byte blir aktuellt.
• Fläktmotorer. Rörliga delar som fläktmotorer slits mer än den övriga konstruktionen och kan behöva bytas ut tidigare än aggregatet i övrigt, särskilt om de går kontinuerligt.
• Filter. Filter är en färskvara och byts betydligt oftare – normalt en till två gånger per år, beroende på tillverkarens rekommendationer och hur mycket damm och partiklar som filtreras.
• Kanalsystem. Själva kanalerna håller normalt länge, men behöver rengöras med jämna mellanrum för att inte tappa i effektivitet eller bli en källa till dålig luftkvalitet.

Exakt livslängd beror på drifttid, hur väl systemet underhålls och luftkvaliteten på platsen. Se talen ovan som en planeringsgrund snarare än en garanti, och stäm av med er ventilationsentreprenör vad som gäller för just ert aggregat och er fastighet. Fler byggdelars ungefärliga livslängd hittar ni i vår guide om livslängd på byggdelar.

Löpande underhåll – vad som faktiskt behöver göras

Ett FTX-system sköter sig inte självt. Det löpande underhållet handlar framför allt om att hålla luftflödena rena och effektiva:

• Filterbyte. Den åtgärd som återkommer oftast. Ett igensatt filter försämrar både luftkvalitet och energiåtervinning.
• Rengöring av värmeväxlare och kanaler. Med jämna mellanrum behöver systemet rengöras invändigt för att inte tappa verkningsgrad.
• Kontroll av flöden och funktion. Att fläktarna levererar rätt luftmängder är en del av det som prövas vid OVK, men bör även stickprovskontrolleras löpande av en servicetekniker.
• Service av styrsystem. Moderna aggregat styrs ofta digitalt, och även den elektroniken kan behöva uppdateras eller bytas under systemets livstid.

Många föreningar tecknar ett serviceavtal med en ventilationsentreprenör som sköter det löpande underhållet, vilket gör kostnaderna mer förutsägbara än om ni väntar tills något går sönder.

Filterbyte – hur ofta och varför det spelar roll

Filterbytet är den enskilt vanligaste åtgärden på ett FTX-system, och den som oftast halkar efter. Något krav på intervall finns inte i regelverket, men branschrekommendationen är tydlig: Svensk Ventilation rekommenderar att tilluftsfilter byts två gånger per år – en gång efter den pollenrika våren och en gång efter den fukt- och mögelrika hösten – och att de byts minst en gång per år. I kostnadsexempel räknar branschen ibland med ett byte per år, så se två gånger som ambitionen och en gång som golvet.

Konsekvenserna av att skjuta upp bytet är mer än en fråga om luftkvalitet. Boverket beskriver flera:

• Ökat flödesmotstånd. Ett igensatt filter bygger upp ett tryckfall som fläkten måste arbeta mot, vilket drar mer el och sänker luftflödet.
• Ofiltrerad luft. I värsta fall kan delar av filtret gå sönder, så att en stor del av luftflödet passerar förbi filtret helt.
• Fuktrisk i konstruktionen. Om tilluftsfiltret sätter igen mindre än frånluftsfiltret kan huset få ett övertryck mot uteluften, så att fuktig inomhusluft trycks ut genom tak och ytterväggar. Det är en byggnadsskaderisk, inte bara ett komfortproblem.

Vilken filterklass ska ni be om?

Den gamla klassningen med G-, M- och F-klasser enligt EN 779 ersattes av SS-EN ISO 16890, och EN 779 upphörde att gälla den 30 juni 2018. Blanda inte ihop dem: klasserna går inte att räkna om rakt av mellan systemen, så en gammal beteckning som F7 i en driftpärm ska inte översättas på egen hand till en ny.

Svensk Ventilations förenklade filterval för flerfamiljshus anger som utgångspunkt filterklass ePM1 på minst 50 procent för tilluft och ePM10 på minst 50 procent för frånluft, med ett skärpt tilluftskrav på ePM1 minst 70 procent där uteluften har hög föroreningshalt. Det är en branschrekommendation, inte ett myndighetskrav, och urvalsmetodiken har sedan dess utvecklats vidare i standarden för inomhusmiljö. Ligger huset vid en hårt trafikerad gata är det värt att låta entreprenören motivera sitt val, i stället för att bara beställa ”samma som förra gången”.

En praktisk detalj: moderna bostadsaggregat ska enligt EU:s ekodesignkrav ha en varningssignal för filterbyte. Använd den gärna, men bygg inte skötseln på den – lägg in filterbytena som återkommande poster med bestämda månader, precis som ni gör med besiktningarna.

Injustering – åtgärden som oftast glöms bort

Ett ventilationssystem injusteras när det byggs, så att varje lägenhet får de luftmängder som projekterats. Den injusteringen håller inte för evigt. Boverket pekar ut tre orsaker till att den glider: systemet smutsas ned, delar åldras, och de boende påverkar don och ventiler. Det sista är särskilt vanligt i en bostadsrättsförening – någon som upplever drag skruvar igen sitt tilluftsdon, och då ändras flödena i resten av systemet.

Följderna Boverket räknar upp är kända för de flesta styrelser som fått klagomål: ljudproblem, ökad energianvändning, dålig luftkvalitet, dålig termisk komfort och fuktskador. Bildas stora undertryck ökar dessutom risken för luktspridning mellan lägenheter, en av de vanligaste och mest svårutredda felanmälningarna i ett flerbostadshus.

Injusteringen fångas upp vid OVK. Vid återkommande besiktning ska det enligt 5 kap. 3 § plan- och byggförordningen kontrolleras att ventilationssystemets funktion och egenskaper i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk, och enligt 5 kap. 4 § ska uppgifter om luftflöden antecknas i besiktningsprotokollet. Men OVK är en kontroll, inte en åtgärd: skyldigheten att rätta till bristerna ligger på fastighetsägaren, alltså föreningen, enligt 5 kap. 7 § plan- och byggförordningen (2011:338), som säger att ägaren snarast möjligt ska vidta de åtgärder som behövs.

Någon rekommenderad frekvens för injustering finns inte hos vare sig Boverket eller branschen, så vi anger ingen. Ett rimligt arbetssätt är i stället att koppla frågan till händelser: efter ett aggregatbyte, efter en kanalrengöring, efter ett fönster- eller fasadprojekt som ändrat husets täthet, och när felanmälningarna om drag, lukt eller dålig luft börjar återkomma.

Koppling till OVK-besiktningen

Skyldigheten att låta kontrollera ventilationen följer av 5 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338), medan intervallen står i Boverkets föreskrifter – 3 § i BFS 2011:16. Där gäller tre år för flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTX-ventilation, och sex år för motsvarande byggnader med F-, FX- och S-ventilation. Ett FTX-system ska alltså OVK-besiktigas dubbelt så ofta som ett självdrags- eller frånluftssystem. Det hänger ihop med att FTX har fler delar som kan påverka funktionen, och att en väl fungerande värmeåtervinning kräver att systemet är rent och rätt injusterat.

Två detaljer i föreskriften är lätta att missa. Den ena är att en försenad besiktning inte förlänger cykeln: har besiktningen inte utförts inom intervallet räknas tiden för nästa från när den senaste skulle ha utförts. Den andra är att kommunen enligt 4 § får besluta om senareläggning om det finns särskilda skäl – det är alltså en fråga att ta med byggnadsnämnden, inte något föreningen avgör själv.

Sköts det löpande underhållet väl brukar OVK-besiktningen bara bekräfta att allt fungerar som det ska, medan ett eftersatt system riskerar en anmärkning som ändå måste åtgärdas. Värt att komma ihåg är samtidigt att ett godkänt protokoll inte betyder att ventilationen når dagens nivå – kontrollen sker normalt mot de krav som gällde när systemet byggdes. Vill ni veta hur er byggnadstyp klassas, och vad som gäller vid en anmärkning, går vi igenom det i guiden om OVK-besiktning för BRF.

Vilka luftflöden ska systemet klara?

Sedan den 1 juli 2025 finns kravet i 3 kap. 5 § i Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (BFS 2024:8). Ventilationssystem för bostäder ska utformas för ett uteluftsflöde på minst 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea, och rum i bostäder för minst 4,0 l/s per person. Talet per person är en tydligare skrivning än i de tidigare byggreglerna och är värt att känna till om ni diskuterar sovrumsventilation.

Två saker bör en styrelse läsa in i det:

• Lägsta flöde är inte samma sak som bra luft. Boverket påpekar själv att uppfyllt lägsta uteluftsflöde inte med nödvändighet innebär att kravet på acceptabel luftkvalitet är uppfyllt. Kapacitetskravet ligger ovanpå ett funktionskrav, och det är funktionen som avgör om de boende är nöjda.
• Vid ändring får kraven anpassas. Vid ändring av en befintlig byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven, men de får anpassas på de grunder som anges i 12 kap. 1 § i samma föreskrift – bland annat om det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning, eller om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan. Det är den öppning som gör det möjligt att renovera ventilationen i ett äldre hus utan att behöva nå nybyggnadsnivå fullt ut. Hur långt anpassningen får gå i just ert fall är en bedömning för er projektör och byggnadsnämnden.

Dålig luft i lägenheten – vad det brukar bero på

Klagomål på inomhusluften hamnar nästan alltid hos styrelsen, och de går sällan att lösa lägenhetsvis. Enligt Svensk Ventilation är de två vanligaste felen som upptäcks vid OVK att luftflödena är mindre än de som beräknades när huset byggdes, och att det finns smuts i fläktar och kanaler. Innan ni beställer en utredning är det värt att gå igenom de vanligaste orsakerna i tur och ordning:

• Igensatta filter. Enklast att kontrollera och den vanligaste orsaken till att luftmängderna sjunkit sedan sist.
• Övertäckta eller omställda don. Ett tilluftsdon som en boende skruvat igen på grund av drag påverkar flödena även i andra lägenheter.
• Nedsmutsade kanaler och värmeväxlare. Ger både lägre flöden och sämre återvinning, och märks ofta som att systemet ”orkar sämre” än förr.
• Ändrad täthet i huset. Efter ett fönsterbyte eller en fasadåtgärd blir huset tätare, och ett system som byggde på otätheter för sin tilluft kan sluta fungera som det gjorde tidigare.
• Köksfläktar och egna installationer. En fläkt som kopplats in fel på ett balanserat system kan störa både den egna och grannarnas ventilation.

Är luftflödena för låga är det föreningen som fastighetsägare som ansvarar för att åtgärda dem. Gränsdragningen mellan vad föreningen och vad medlemmen ansvarar för i den enskilda lägenheten går vi igenom i guiden om stadgar och underhållsansvar.

Tecken på att aggregatet börjar bli slut

Även med gott underhåll håller inget aggregat för evigt. Vanliga signaler att hålla utkik efter är stigande ljudnivå från fläktarna, sämre värmeåtervinning som märks genom högre uppvärmningskostnad, återkommande driftstörningar trots service, eller att reservdelar blir svåra att få tag på för en äldre modell. Dyker flera av de här tecknen upp samtidigt är det ofta läge att börja planera för ett byte snarare än ännu en reparation.

Vad kostar ett FTX-byte?

Här behöver två helt olika fall hållas isär: att byta ett befintligt FTX-aggregat, och att installera FTX i ett hus som saknar det. Prisbilden skiljer sig med en storleksordning, och underlaget är olika bra i de två fallen.

Byte av befintligt aggregat

Här finns en färsk och användbar kalkylnivå. BeBo anger i sin vägledning om lönsamhet och kostnader från januari 2024 ett kalkylvärde i storleksordningen 350 000 kr per aggregat för byte av ett gammalt FTX-aggregat inklusive fläktar, och omkring 65 000 kr per fläkt om bara fläktarna byts. Antalet aggregat varierar med husets storlek och uppbyggnad, så multiplicera med det antal ert hus faktiskt har innan ni jämför med en offert.

BeBo understryker själv att talen inte kan ses som en faktisk prislista, och de avser prisläget 2024. Läs dem som en storleksordning att kalibrera en offert mot, inte som ett facit. BeBo rekommenderar samtidigt just den här åtgärden: finns det redan ett gammalt FTX-aggregat i byggnaden är det värt att räkna på lönsamheten i att byta växlare och fläktar.

Nyinstallation i ett hus utan FTX

För den här åtgärden finns ingen etablerad svensk prisnivå. Det är i sig ett viktigt besked: BeBo utelämnade medvetet FTX-konvertering ur sin kostnadstabell 2024, med motiveringen att priserna är svåra att hitta underlag för och att åtgärden är både kostsam och komplex. Ser ni en enkel kr-per-lägenhet-siffra i en broschyr bör ni fråga vad den bygger på.

Det som går att redovisa är utfall från BeBo:s egna demonstrationsprojekt, och de spänner brett:

De låga talen i teknikupphandlingen är ett bästa fall och bör inte användas som utgångspunkt för en budget. BeBo anger uttryckligen att befintliga utrymmen kunde användas i de husen, så kostnader för fläktrum, takutbyggnad och bygglov för sådant ingår inte. I upphandlingens hus var den redovisade kostnaden per kvadratmeter högst i det minsta huset, som hade tolv lägenheter. I just det huset låg dessutom en betydande del av kostnaden på tätning av gamla frånluftskanaler, något BeBo själv skriver rimligtvis hör till underhåll snarare än till energiåtgärden.

Det som driver kostnaden mest är sällan aggregatet i sig, utan hur tilluften ska nå fram och vilka krav ni ställer på hur det får se ut:

• Kanaldragningen. Ett hus utan tilluftskanaler behöver få dem någonstans, och kravet på att de ska döljas i konstruktionen i stället för att gå utanpåliggande är ofta det enskilt dyraste kravet en styrelse kan ställa.
• Utrymme för aggregat. Finns ett befintligt fläktrum blir det billigare än om nytt utrymme måste byggas, till exempel som en takpåbyggnad, som dessutom kan kräva bygglov.
• Ingrepp i lägenheterna. Undertak, inklädnader och återställning efter dragningen är en betydande post, och den påverkar även boendet under byggtiden.
• Samordning med annat. Görs arbetet samtidigt som ett stambyte eller en badrumsrenovering kan ställningar, etablering och åtkomst delas mellan projekten.

Slutsatsen är att spannet i praktiken är stort och att ert hus måste räknas på för sig. Ta in flera offerter, och läs vår guide om att upphandla entreprenör som BRF innan ni går ut med förfrågan.

Räknar ni på återbetalningstid? Läs det här först

”Hur lång är återbetalningstiden?” är den fråga varje stämma ställer, och den ärliga inledningen på svaret är att en FTX-konvertering sällan betalar sig på energibesparingen ensam. I BeBo:s teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus var kravet att nuvärdet av energibesparingen skulle överstiga systemets totala kostnad över en brukstid på tolv år – och det kravet uppfylldes inte för någon av de undersökta byggnaderna. BeBo:s egen förklaring är att samtliga anläggningar blev dyrare än vad som angavs i anbudet, med extra kostnader för bland annat kanaldragning och kanaltätning.

Det innebär inte att åtgärden är fel, men det flyttar frågan. Tre saker är värda att ta med i beslutet:

• Räkna på merkostnaden, inte hela notan. BeBo:s egen slutsats är att det blir mer kostnadseffektivt att installera värmeåtervinning samtidigt som en ventilation som ändå behöver åtgärdas görs om. Är alternativet ändå att renovera ventilationen är det bara skillnaden mellan alternativen som ska belasta energikalkylen.
• Livslängdsantagandet väger tungt. Belok, Energimyndighetens beställargrupp för lokaler, skiljer i sina räkneexempel på åtgärdstyp när brukstiden i kalkylen ska väljas: ofta 15–20 år för tekniska installationer som ventilation och styrning, och 40 år för byggnadsdelar som isolering och fönster. Brukstiden är en kalkylperiod och sätts normalt kortare än den tekniska livslängden. Vilket antagande kalkylen vilar på påverkar resultatet kraftigt, så se till att alla anbud och kalkyler räknar med samma brukstid.
• Inomhusmiljön är också ett värde. Filtrerad, förvärmd tilluft löser problem med drag och luktspridning som en ren frånluftslösning inte gör. Det värdet syns inte i en paybackkalkyl men är ofta det verkliga skälet till beslutet.

Låt en energikonsult eller er tekniska förvaltare räkna på nuvärde och känslighet för just ert hus, med era förutsättningar för kalkylränta och energipris, i stället för att luta er mot ett paybacktal ur en broschyr. Jämför gärna också med alternativen: för många föreningar är en frånluftsvärmepump eller ett byte av uppvärmningssätt ett konkurrerande sätt att sänka energianvändningen. Vi jämför de två spåren i guiden om bergvärme i BRF.

FTX i underhållsplanen

Eftersom ett FTX-system har en begränsad livslängd och kräver återkommande insatser hör det hemma som en tydlig post i föreningens underhållsplan. Ventilationen är dessutom ett av de tydligaste exemplen på skillnaden mellan drift och underhåll – filterbyte och service är löpande drift, medan aggregatbytet är en periodisk underhållsåtgärd med en helt annan prislapp. Den skillnaden går vi igenom i guiden om drift- och underhållsplan.

I praktiken bör fyra sorters poster finnas med:

• Filterbyten, en till två gånger per år, med bestämda månader.
• Service och rengöring av aggregat, växlare och kanaler enligt serviceavtalet.
• OVK vart tredje år, med nästa datum räknat från den senast utförda besiktningen, eller från den tidpunkt då den skulle ha utförts om intervallet överskridits.
• Aggregatbyte som en enskild, större post längre fram, med en kostnad som är rimlig för antalet aggregat i ert hus.

Att OVK-intervallet är fastställt i föreskrift gör den posten enkel att planera – den är en av få åtgärder i hela underhållsplanen där ni vet exakt vilket år den infaller. Ungefärlig livslängd för fler byggdelar finns i vår guide om livslängd på byggdelar.

Sammanfattning

• FTX är från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. FX är frånluft med värmeåtervinning och är inte samma sak – bland annat gäller olika OVK-intervall.
• Flerbostadshus med FT eller FTX besiktigas vart tredje år enligt 3 § BFS 2011:16, mot sex år för S, F och FX. En försenad besiktning förlänger inte cykeln.
• Nya aggregat projekteras ofta för en hög torr temperaturverkningsgrad, i storleksordningen 80 procent, men uppmätt utfall i befintliga hus är lägre och mer spritt.
• Tilluftsfilter bör helst bytas två gånger per år, och minst en gång per år. Igensatta filter kostar el, sänker flödena och kan i värsta fall ge fuktproblem i konstruktionen.
• Injusteringen glider över tid. Det är en vanlig orsak till drag, lukt och klagomål, och ansvaret att åtgärda ligger på föreningen.
• Byte av befintligt aggregat har en användbar kalkylnivå, storleksordningen 350 000 kr per aggregat enligt BeBo 2024. Nyinstallation i ett hus utan FTX saknar etablerad prisnivå och styrs framför allt av kanaldragningen.
• Räkna på merkostnaden ovanpå en ventilationsrenovering som ändå ska göras, och låt någon räkna nuvärde för ert hus i stället för att luta er mot ett paybacktal ur en broschyr.