Hissrenovering och hissmodernisering i BRF – vad kostar det?

Guide av arkitekterna på doARK · uppdaterad 4 september 2026

En hiss är en av de dyraste tekniska installationerna i ett flerbostadshus, och när den börjar bli gammal dyker frågan om hissrenovering kostnad upp förr eller senare. I den här guiden går vi igenom vad en hissmodernisering brukar kosta, hur länge en hiss håller innan den behöver åtgärdas, hur ofta den ska besiktigas, vilka krav som kan aktualiseras – inklusive det säkerhetskrav som ska vara uppfyllt senast 2031 – och hur ni planerar för kostnaden i god tid. Priserna anges som intervall – varje hiss och byggnad är unik.

Vi som skrivit den här guiden är arkitekter på doARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags, och ser återkommande hur stora installationsprojekt, till exempel hissbyten, drabbar föreningar som inte hunnit planera. Siffrorna nedan är erfarenhetsbaserade riktvärden – be alltid om offert för ert specifika hus.

Kort svar: vad kostar en hiss?

Vad en hiss kostar beror framför allt på om ni moderniserar en befintlig hiss eller bygger en helt ny. Det korta svaret för en styrelse som vill ha en första uppfattning:

• Modernisering av befintlig hiss – byte av maskineri, styrsystem, dörrar och korginredning: ofta i intervallet 300 000–600 000 kr per hiss.
• Mer omfattande modernisering – fler stannplan eller särskilda krav: kan hamna högre, i vissa fall uppåt 800 000 kr.
• Helt ny hiss inklusive schakt – i ett hus som saknar hiss: betydligt dyrare, ofta i storleksordningen 1–2 miljoner kr. Läs mer i vår guide om att bygga hiss i en BRF.
• Livslängd: hissens mekaniska och elektriska huvudkomponenter brukar hålla i storleksordningen 25–30 år innan en genomgripande modernisering blir aktuell.
• Driftkostnaden tillkommer: serviceavtal, återkommande besiktning, jour och reparationer löper under hela hissens livstid – räkna med dem vid sidan av investeringen.
• Att hålla ögonen på: hissar där det finns en instängningsrisk mellan dörrarna ska enligt plan- och byggförordningen vara försedda med ett lämpligt skydd senast den 1 oktober 2031. Låt ett kontrollorgan eller er hissleverantör bedöma om er hiss omfattas.

Intervallen är riktvärden per hiss, och spridningen är stor beroende på hisstyp, antal stannplan och schaktets skick. Nedan går vi igenom vad som ligger bakom siffrorna – och hur ni läser en offert så att den går att jämföra med nästa.

Vad innebär en hissrenovering?

En hissrenovering, eller hissmodernisering, innebär vanligtvis att man byter ut hissens mekaniska och elektriska nyckelkomponenter – maskineri, styrsystem, dörrmaskineri och ofta korgens inredning – medan schakt och bärande delar behålls. Det skiljer sig från en helt ny hissinstallation, där hela hissen (inklusive schakt) byggs från grunden, till exempel i en byggnad som tidigare saknat hiss.

Anledningen till att man moderniserar snarare än bygger nytt är att schaktet och den grova konstruktionen ofta håller betydligt längre än de mekaniska och elektroniska delarna, som slits eller blir tekniskt föråldrade.

Ni kommer att stöta på flera ord för ungefär samma sak. Hissrenovering, hissmodernisering, hissuppgradering och hissombyggnad används i praktiken omväxlande, både av leverantörer och i offerter. Orden säger därför ingenting säkert om omfattningen – det gör bara komponentlistan. Be alltid att få specificerat vilka delar som byts och vilka som behålls, så att två anbud går att ställa mot varandra.

Renovering, modernisering eller nyinstallation – vad behöver ni?

”Hissrenovering” används ofta som ett samlingsbegrepp, men bakom det ryms åtgärder av mycket olika omfattning – från att byta enstaka slitdelar till att bygga en helt ny hiss. Vilken nivå som är rätt beror på hissens ålder, skick och vilka krav ni har på den framåt. Grovt kan man skilja på tre nivåer:

De flesta föreningar med befintlig hiss hamnar i praktiken på moderniseringsnivån: schaktet håller, men maskineri och styrsystem har tjänat ut. En sakkunnig eller hissleverantör kan efter en genomgång rekommendera vilken nivå som är mest ekonomisk på sikt – ibland är fortsatta lagningar dyrare än en modernisering.

Vilken hisstyp har ni – och vad byts vid en modernisering?

Vad en hissmodernisering omfattar beror på vilken typ av hiss ni har. De tre vanligaste i svenska flerbostadshus är linhiss med maskinrum, maskinrumslös linhiss och hydraulhiss.

• Linhiss med maskinrum – den klassiska lösningen i flerbostadshus från större delen av 1900-talet. Maskineriet står i ett maskinrum, oftast ovanför schaktet. Vid en modernisering byts typiskt maskineri, styrsystem och apparatskåp, dörrautomatik och korginredning, medan lina, styrskenor och schakt bedöms var för sig.
• Maskinrumslös linhiss (MRL) – dagens vanligaste utförande för nya hissar, där drivenheten sitter i schaktet. Vid en genomgripande modernisering går det ibland att gå över till maskinrumslöst utförande om schaktet tillåter det, vilket kan frigöra maskinrummet till annat. Om det är möjligt hos er är en fråga för hissleverantören och en sakkunnig.
• Hydraulhiss – drivs av en kolv och ett hydraulaggregat och förekommer främst vid få stannplan. Moderniseringen rör då oftare aggregat, ventilblock, styrning och tätningar. Äldre hydraulanläggningar kan dessutom behöva åtgärder kring oljehantering – låt en fackman bedöma skicket.

Energifrågan hänger ihop med hisstypen. Äldre hissar med reläbaserad styrning har ofta högre förbrukning i både drift och tomgång än moderna hissar med frekvensstyrd drivteknik, LED-belysning och standbyfunktion. Besparingen i kronor är dock sällan i sig tillräcklig för att motivera hela investeringen – se den som en bonus ovanpå ökad driftsäkerhet. Ska ni ändå se över husets energianvändning kan ni läsa mer i vår guide om energideklaration för BRF.

Tecken på att hissen behöver renoveras

Behovet kommer sällan över en natt. Några vanliga signaler att hålla utkik efter:

• Återkommande driftstopp och fler servicebesök än tidigare.
• Anmärkningar vid den återkommande besiktningen som blir svårare att åtgärda.
• Reservdelar till styrsystemet blir svåra eller dyra att få tag på.
• Ojämn gång, ryckig inbromsning eller att korgen inte stannar i nivå med planet.
• Hög energiförbrukning jämfört med moderna hissar.

Flera av dessa signaler tillsammans tyder ofta på att det är mer ekonomiskt att modernisera än att fortsätta laga. En statusbesiktning av fastigheten ger en samlad bild av var hissen står i förhållande till övriga byggdelar.

Hissrenovering kostnad – prisintervall

Vad en hissrenovering kostar beror på hissens ålder, typ (person- eller varuhiss), antal stannplan och omfattningen av arbetet. Som grov riktlinje:

• Modernisering av befintlig hiss (maskin, styrsystem, dörrar, korginredning): ofta i intervallet 300 000–600 000 kr per hiss.
• Mer omfattande modernisering med fler stannplan eller särskilda krav: kan hamna högre, i vissa fall uppåt 800 000 kr.
• Helt ny hissinstallation, inklusive schakt: betydligt dyrare, ofta i storleksordningen 1–2 miljoner kr beroende på förutsättningarna – se vår guide om att bygga hiss i en BRF.

En förening med flera hissar bör räkna per hiss – kostnaden skalar i stort sett linjärt, även om viss samordningsvinst kan uppstå vid upphandling av flera hissar samtidigt.

Vad driver priset?

• Hisstyp och kapacitet – varuhissar och hissar med hög kapacitet är ofta dyrare än standardpersonhissar.
• Antal stannplan – fler våningsplan ger fler dörrpar och mer styrutrustning.
• Tillgänglighetskrav – om korgstorlek eller dörrbredd behöver ändras blir ingreppet större.
• Schaktets skick – dolda problem i ett gammalt schakt kan fördyra arbetet.
• Leverantör och avtalsform – service- och reservdelsavtal påverkar totalkostnaden över tid, inte bara själva moderniseringen.
• Krav som utlöses av åtgärden – behöver hissen samtidigt förses med exempelvis skydd mellan dörrarna eller ny nödkommunikation, växer omfattningen.
• Leveranstider – hisskomponenter är ofta beställningsvaror, och en pressad tidplan kan kosta extra.

Glöm inte driftkostnaden och serviceavtalet

Investeringen är bara en del av vad hissen kostar er. Till den kommer den löpande driften: serviceavtal, återkommande besiktning, jour och reparationer. I en äldre hiss brukar reparationsdelen växa år för år, och det är ofta där moderniseringen tjänar in en del av sig själv. Begär därför pris även på serviceavtalet efter moderniseringen när ni tar in offerter, och kontrollera avtalstid, uppsägningsvillkor och vad som faktiskt ingår – jour, felavhjälpning, reservdelar – innan ni skriver på. Ett avtal som binder er hårt till en enda leverantör kan bli dyrt i nästa upphandling.

Nivåerna varierar med hissens typ, ålder och ort, men som grov orientering brukar ett enklare serviceavtal med planerad tillsyn ligga på några tusen kronor per hiss och år, medan ett mer omfattande avtal som även rymmer jour och felavhjälpning ofta hamnar i storleksordningen 10 000–20 000 kr per hiss och år. Akuta utryckningar utanför avtalet debiteras normalt per timme och tillkommer. Skillnaden mellan de två avtalsnivåerna säger sällan hela sanningen om vad hissen kostar er – ett billigt avtal med mycket utanför kan bli dyrare än ett dyrare avtal med mer inkluderat. Be leverantören redovisa de senaste årens faktiska utryckningar på er hiss, så ser ni vilken nivå ni verkligen ligger på.

Så jämför ni offerterna

Hissofferter är notoriskt svåra att jämföra, eftersom två leverantörer sällan lägger samma omfattning bakom samma pris. Innan ni ställer siffrorna bredvid varandra, kontrollera att alla anbud svarar på det här:

• Vilka delar byts – och vilka behålls? Be om en komponentlista. Skillnaden mellan att byta styrsystem och att byta hela maskineriet syns sällan i totalsumman.
• Ingår de krav som utlöses av ingreppet? Korgdörr, nödkommunikation, belysning och beröringsskydd kan ligga i grundpriset hos en leverantör och som tillägg hos en annan.
• Ingår byggarbetena? El, håltagning, målning och återställning i trapphuset är vanliga poster som faller mellan stolarna.
• Vad kostar serviceavtalet efteråt – och hur länge binder det er?
• Vem sköter myndighetskontakterna? Anmälan och startbesked hos byggnadsnämnden, revisionsbesiktning genom ackrediterat kontrollorgan och slutbesked tar tid och bör ha en tydlig ansvarig.
• Hur länge står hissen stilla, och vad händer om tidplanen spricker?

Begär gärna in offerterna på ett gemensamt underlag i stället för att låta varje leverantör beskriva sitt eget upplägg – då blir jämförelsen rimlig. Vår guide om att upphandla entreprenör som BRF går igenom hur ett sådant underlag byggs upp.

Vad blir hissen per lägenhet?

Totalsumman säger ofta mindre än vad medlemmarna faktiskt frågar efter på stämman: vad betyder det här för mig? Ett enkelt sätt att göra kostnaden begriplig är att slå ut den per lägenhet. Räknar ni på en modernisering i intervallet 300 000–600 000 kr i ett trapphus med ett tiotal lägenheter, hamnar ni i storleksordningen några tiotusental kronor per lägenhet – en utgift som normalt fördelas över många år via avgiften, inte tas ut på en gång.

Två saker är värda att vara tydlig med när ni presenterar den siffran:

• Hissen betalas normalt av föreningen gemensamt. Hiss och trapphus hör till föreningens ansvar, och kostnaden bärs därför i regel av alla medlemmar – inte bara av dem som bor i det trapphus där hissen står. Hur den slår igenom på den enskilda avgiften följer andelstalen. Undantag och särskilda fördelningsregler kan förekomma i stadgarna, så stäm av med er ekonomiska förvaltare innan ni går ut med besked.
• Har föreningen flera hissar blir det en serie, inte en post. Kostnaden skalar i stort sett per hiss, och hissar som installerades samtidigt brukar behöva moderniseras ungefär samtidigt. Fyra hissar i samma ålder är alltså fyra gånger kostnaden inom ett relativt kort fönster – ett av de tydligaste skälen att fondera i tid i stället för att lösa varje hiss när den strular.

Vill ni se hur en enskild post slår per lägenhet kan ni använda vår kalkylator för kostnad per lägenhet. Hur mycket ni behöver avsätta löpande för att klara den här typen av investeringar utan lånefinansiering går vi igenom i guiden om underhållsfonden.

Hur lång tid tar en hissrenovering – och hur klarar sig de boende?

Frågan kommer alltid, och den handlar sällan om kronor. Två tider är värda att skilja på:

• Själva byggtiden – för en modernisering brukar den ligga i storleksordningen några veckor per hiss, ofta ungefär två till fem, beroende på omfattning och antal stannplan. En begränsad åtgärd kan gå fortare, medan ett mer eller mindre komplett hissbyte kan ta längre tid än så.
• Hela projekttiden – utredning, underlag, upphandling, beslut, anmälan och leveranstider tar normalt betydligt längre än monteringen. Hisskomponenter är i stor utsträckning beställningsvaror, och leveranstiden är ofta det som styr när ni kan börja. Räkna projektet i månader, inte veckor.

Under byggtiden står hissen normalt stilla. Det är den delen de boende märker, och den drabbar ojämnt: äldre, personer med nedsatt rörlighet, familjer med barnvagn och den som får hemtjänst eller varor levererade. Några saker som brukar löna sig:

• Informera tidigt och med ett konkret datumintervall – inte bara att arbetet ”planeras till hösten”.
• Ta reda på vilka i huset som är beroende av hissen, innan arbetet startar och inte efter. Det är också de som behöver mest framförhållning för att kunna ordna sitt.
• Fråga leverantören i offertskedet vad som faktiskt går att göra åt stilleståndet – etappindelning, arbete på fler skift eller att hissen kan tas i drift mellan delmoment. Svaret varierar kraftigt mellan leverantörer och är svårt att förhandla in i efterhand.
• Har föreningen flera hissar: lägg dem i etapper i stället för samtidigt, så att så få som möjligt står utan hiss vid samma tillfälle.
• Stäm av med hemtjänst, färdtjänst och den som sköter sophämtning om någon av dem påverkas.

Skriv in tidplanen och villkoren för stilleståndet i avtalet, inte bara i offerten. Vad som händer om tidplanen spricker är betydligt enklare att komma överens om innan arbetet startar.

Hur länge håller en hiss innan den behöver moderniseras?

Mekaniska och elektriska huvudkomponenter i en hiss håller ofta i storleksordningen 25–30 år innan en genomgripande modernisering blir aktuell. Innan dess tillkommer löpande underhåll, service och återkommande besiktning som är obligatorisk under hela hissens livstid. Ett vanligt tecken på att det närmar sig är att reservdelar till äldre styrsystem blir svåra eller dyra att få tag på – då är det ofta mer ekonomiskt att modernisera än att fortsätta laga. En statusbesiktning av fastigheten ger en samlad bild av var hissen och andra byggdelar står, vilket gör det enklare att prioritera.

Besiktning, anmärkningar och användningsförbud

En hiss ska kontrolleras återkommande av ett ackrediterat kontrollorgan. Besiktningen prövar säkerheten – inte om det är dags att modernisera – men protokollen är ett av de bästa underlagen ni har när ni ska bedöma skicket.

• Intervall. För vanliga personhissar i flerbostadshus är intervallet ett år. För vissa hisstyper – exempelvis varu- och småvaruhissar, soptransporthissar, trapphissar samt plattformshissar avsedda att betjäna högst två bostäder – är intervallet två år. Den första återkommande besiktningen görs efter två år.
• Nya föreskrifter. Boverkets regler om motordrivna anordningar gjordes om och delades upp i flera författningar från den 1 december 2025. Besiktningsintervallen är desamma som tidigare, men stäm av vad som gäller för just er hiss mot besiktningsprotokollet eller med ert kontrollorgan.
• Om besiktningen inte görs i tid. Reglerna innebär att hissen inte får användas när besiktningsintervallet har löpt ut – ett stillestånd som är helt onödigt och lätt att undvika med en bevakad kalender.
• Anmärkningar. Brister noteras i protokollet, och allvarliga brister kan innebära att hissen inte får användas förrän de är åtgärdade. Byggnadsnämnden i kommunen är tillsynsmyndighet.

Spara besiktningsprotokollen och läs dem tillsammans med underhållsplanen. Återkommande anmärkningar av samma slag är ofta den tydligaste signalen om att en modernisering närmar sig.

Säkerhetskravet på äldre hissar – skydd mellan dörrarna senast 2031

Vissa äldre hissar har ett mellanrum mellan korggrinden eller vikdörren i korgöppningen och slagdörren ut mot våningsplanet. Utrymmet kan vara så stort att ett litet barn får plats, med risk för allvarlig skada om hissen startar. Därför finns ett förbättringskrav i plan- och byggförordningen: hissar där en sådan instängningsrisk finns ska senast den 1 oktober 2031 vara utrustade med ett lämpligt skydd. Reglerna trädde i kraft den 15 oktober 2023, och Boverket har uppskattat att de berör i storleksordningen 5 000–6 000 hissar i landet.

• Vilka hissar berörs? Framför allt äldre hissar med korggrind eller vikbar korgdörr i kombination med en slagdörr på våningsplanet – en lösning som var vanlig i äldre flerbostadshus. Vilka krav som gäller för just er hiss bör ett kontrollorgan eller er hissleverantör bedöma.
• Vad brukar åtgärden innebära? Med lämpligt skydd avses enligt Boverkets föreskrifter ett skydd som förhindrar att hissen används när någon eller något befinner sig mellan dörrarna. Om skyddet fysiskt begränsar en del av utrymmet ska hissen dessutom förses med en säkerhetsanordning som övervakar utrymmet. Omfattningen – och därmed kostnaden – varierar kraftigt mellan olika hissar.
• Vem ansvarar? Ansvaret ligger på den som äger byggnaden, alltså föreningen. Kommunens byggnadsnämnd utövar tillsyn.
• Nya regler sedan december 2025. Reglerna om motordrivna anordningar sågs över och delades upp i flera författningar den 1 december 2025. Kontrollera vad som gäller vid tillfället för åtgärden, och stäm av med ert kontrollorgan innan ni upphandlar.

För planeringen är poängen enkel: har ni en hiss av den här typen är åtgärden inte frivillig, och tiden fram till 2031 är kortare än den låter i ett projekt som ska utredas, upphandlas och finansieras. Ska hissen ändå moderniseras inom perioden är det oftast klokt att lösa båda sakerna i samma upphandling i stället för att betala för två separata ingrepp. Lägg in det som en egen post i underhållsplanen så att kostnaden är känd i god tid.

Krav som utlöses av själva moderniseringen

En hissmodernisering drar ofta med sig krav som inte gällde när hissen installerades. Enligt Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar utlöses ett antal säkerhets- och tillgänglighetskrav när ni byter eller ändrar hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri, eller byter korgens inredning eller hela korgen. Det handlar bland annat om att:

• manöverorgan i korgen och vid stannplanen ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
• korgöppningar som saknar dörr ska förses med korgdörr, om inte ett annat likvärdigt skydd kan godtas,
• det ska finnas ett kommunikationssystem med permanent förbindelse till en service för snabbt avhjälpande,
• korgen ska ha god belysning och nödbelysning,
• det vid ändring eller byte av styrsystem, apparatställ eller maskineri dessutom tillkommer beröringsskydd vid schaktdörrarnas dörrlås och dörrkontakter, åtgärder mot klämrisk i schaktgrop och schakttopp samt en anordning som underlättar evakuering av instängda passagerare.

Föreskrifterna anger att åtgärderna ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången påbörjades. Exakt vilka krav som slår in hos er beror på ingreppets omfattning och på det regelverk som gäller vid tillfället. Involvera hissleverantören eller en sakkunnig tidigt, så att kraven är kända innan ni upphandlar i stället för att ni upptäcker dem mitt i projektet – det är en av de vanligaste orsakerna till att ett hissprojekt blir dyrare än budgeterat.

Så går en hissrenovering till

En hissmodernisering löper vanligtvis genom några tydliga skeden. Ordningen kan variera, men i stora drag:

1. Behovsbedömning – besiktningsutlåtanden och en teknisk genomgång klargör hissens skick och vilken åtgärdsnivå som är rimlig.
2. Underlag och upphandling – ni tar fram ett tydligt underlag och begär in offerter, gärna från flera leverantörer så att omfattning och pris går att jämföra.
3. Beslut och avtal – styrelsen förankrar kostnaden, ofta mot avsatta medel i underhållsfonden, och tecknar avtal med reglerad tidplan.
4. Anmälan och startbesked – installation eller väsentlig ändring av en hiss är en anmälningspliktig åtgärd enligt plan- och byggförordningen, och arbetet får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Stäm av med kommunen eller hissleverantören vad som gäller i ert fall.
5. Utförande – hissen står normalt stilla under ombyggnaden. Informera de boende i god tid, särskilt de som är beroende av hissen.
6. Revisionsbesiktning och driftsättning – vid en ändring som har väsentlig betydelse för säkerheten, exempelvis byte av väsentliga delar till annan typ, ska hissen revisionsbesiktas av ett ackrediterat kontrollorgan innan den åter tas i bruk, och åtgärden ska normalt ha fått slutbesked från byggnadsnämnden. Passa samtidigt på att se över serviceavtalet.

Se till att åtgärden och det nya utgångsläget förs in i föreningens underhållsplan när projektet är klart, så att nästa översyn ligger rätt i tiden. Om ni upphandlar flera entreprenader parallellt hjälper vår guide om att upphandla entreprenör er att hålla ordning på anbuden.

Varför hissen måste in i underhållsplanen i god tid

En hissmodernisering är sällan en total överraskning – den mekaniska livslängden är någorlunda känd, och de återkommande besiktningarna ger tidiga signaler om skicket. Just därför hör hissen hemma i föreningens underhållsplan långt innan en anmärkning tvingar fram en akut åtgärd. Med kostnaden inlagd i planen vet ni ungefär vilket årtionde den infaller och kan avsätta pengar i den takt som krävs – gärna via underhållsfonden – snarare än att möta en oplanerad utgift på flera hundra tusen kronor.

Sammanfattning

En hissmodernisering kostar ofta 300 000–600 000 kr per hiss, medan en helt ny installation kan landa på 1–2 miljoner kr. Håll koll på hissens ålder och besiktningsanmärkningar, ta reda på om er hiss omfattas av kravet på skydd mellan dörrarna till 2031, lägg in åtgärden i underhållsplanen i god tid och avsätt pengar löpande – då blir hissrenoveringen en planerad investering i stället för en akut kris.