Hissbesiktning i BRF – intervall, protokoll och användningsförbud

Guide av arkitekterna på doARK · uppdaterad 4 september 2026

Hissen är den enda delen av huset som en myndighet återkommande kräver att någon utomstående kontrollerar, och den enda som kan bli olaglig att använda över en natt utan att någon fattat ett beslut om det. För en styrelse som just tagit över är det lätt att missa: serviceföretaget kommer regelbundet, hissen går som den ska, och ingen tänker på att den återkommande besiktningen är något annat än servicebesöken. Den här guiden går igenom vad som faktiskt krävs, vad protokollet betyder och vad som händer när tiden runnit ut.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på doARK och arbetar löpande med flerbostadshus, ofta i skedet där en hiss ska moderniseras eller byggas till. Reglerna nedan är hämtade ur plan- och byggförordningen (2011:338). Vad som gäller för just er hiss avgörs av dess typ och ålder, och den bedömningen gör besiktningsorganet – se guiden som en orientering inför det samtalet.

Kort svar

• Återkommande besiktning ska ske med intervaller på minst sex månader och högst sex år. För vanliga personhissar i flerbostadshus är ett år det vanliga.
• Besiktningen ska göras av ett ackrediterat kontrollorgan – inte av det företag som sköter servicen.
• Görs besiktningen inte i tid får hissen inte användas. Förbudet inträder automatiskt.
• Ansvaret ligger på föreningen som ägare och går inte att avtala bort.

Vad reglerna säger

Grunden finns i plan- och byggförordningen, femte kapitlet. Där anges att den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning i ett byggnadsverk ska se till att den kontrolleras vid tre tillfällen: innan den tas i bruk första gången (första besiktning), återkommande under sin livstid (återkommande besiktning), och innan den tas i bruk igen efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Den sista är värd att lägga på minnet inför en modernisering. Byter ni styrsystem, dörrar eller maskineri är hissen ändrad i förordningens mening, och den ska då besiktigas innan den får tas i bruk igen – utöver den återkommande besiktningen. Räkna in det i tidplanen för projektet.

Hur ofta ska hissen besiktigas?

Förordningen sätter ramen till minst sex månader och högst sex år. Inom den ramen bestäms det faktiska intervallet av Boverkets föreskrifter och av hisstypen. Ett vanligt mönster är att personhissar i bostadshus besiktigas årligen, medan exempelvis trapphissar och vissa plattformshissar har längre intervall.

Den praktiska regeln är enklare än regelverket: datumet för nästa besiktning står i ert senaste protokoll. Lägg in det i föreningens årshjul med god marginal. Ett kontrollorgan har inte alltid tid nästa vecka, och det är ni som ska se till att besiktningen hinner göras – inte de som ska hinna med er.

Vem får utföra besiktningen?

Besiktningen ska utföras av ett kontrollorgan som ackrediterats för kontroll av motordrivna anordningar. Det är en formell ackreditering som Swedac ansvarar för, och den kan kontrolleras i deras register.

En punkt som ofta förvånar nya styrelser: hisserviceföretaget får inte besikta den hiss de själva servar. Service och besiktning är två skilda uppdrag och ska hållas isär. Har ni ett serviceavtal där leverantören åtar sig att "sköta besiktningen" betyder det att de beställer och samordnar den åt er, inte att de utför den.

Protokollet – och vad en anmärkning betyder

Den som utfört besiktningen ska upprätta ett protokoll som anger vad besiktningen omfattat och om hissen har brister. Ett exemplar ska lämnas till er som ägare.

Alla anmärkningar väger inte lika. Vid de allvarligare bristerna – de som gäller kraven på skydd för säkerhet och hälsa – ska besiktningsorganet omedelbart underrätta er och dessutom skicka protokollet till byggnadsnämnden. Kommer ett sådant besked ska det hanteras samma dag, inte tas upp på nästa styrelsemöte. Lindrigare anmärkningar noteras och ska normalt vara åtgärdade till nästa besiktning.

När hissen inte får användas

Det finns tre situationer i förordningen där en hiss inte får användas, och de är värda att känna till eftersom ingen av dem kräver ett myndighetsbeslut för att gälla.

• Besiktningen är inte gjord i tid. Har kontrollen inte gjorts inom föreskriven tid får anordningen inte användas förrän den är gjord.
• Ni kan inte visa ett godkänt protokoll. Kan den som ansvarar för hissen inte visa med protokoll att kraven på skydd för säkerhet och hälsa är uppfyllda, får den inte användas.
• Det har hänt något i hissen. Efter ett olycksfall eller ett tillbud får hissen inte användas innan nödvändiga skyddsåtgärder vidtagits.

Ett användningsförbud i ett hus utan alternativ hiss är inte en teoretisk fråga. Det drabbar direkt de boende som behöver hissen mest, och det är svårt att förklara på en stämma varför en beställning inte blev av i tid.

Om något händer i hissen

Vid olycksfall eller tillbud gäller två saker samtidigt: hissen får inte användas förrän nödvändiga skyddsåtgärder vidtagits, och den som äger eller ansvarar för anordningen ska omedelbart rapportera händelsen till tillsynsmyndigheten – i praktiken byggnadsnämnden i kommunen. Rapporteringsplikten gäller även tillbud, alltså händelser som kunde ha lett till en olycka men inte gjorde det. Se till att någon i styrelsen vet detta innan det behövs.

Skydd mellan hissdörrarna – senast 1 oktober 2031

I äldre hissar med fällbara korgdörrar eller korggrindar finns ett utrymme mellan korgdörren och schaktväggen där någon kan bli klämd när hissen startar. Flera olyckor har inträffat, ofta med barn inblandade. Nya regler trädde i kraft 2023 och innebär att hissar där den risken finns ska ha ett lämpligt skydd senast den 1 oktober 2031. Enligt Boverket berörs i storleksordningen 5 800 hissar i landet.

En vanlig åtgärd är en vertikal plåt i utrymmet i kombination med en fotocell. Har ni en äldre hiss med korggrind är det värt att ta upp frågan med besiktningsorganet redan vid nästa besiktning – dels för att veta om ni berörs, dels för att kunna lägga in åtgärden i planen i god tid i stället för att göra den under tidspress 2031. Ska hissen ändå moderniseras inom perioden löser det normalt frågan på köpet, vilket vi går igenom i guiden om hissrenovering och hissmodernisering.

Serviceavtalet är inte samma sak

Nästan alla föreningar med hiss har ett serviceavtal. Det reglerar de återkommande servicebesöken, jouren när någon blir stående, och ofta ett antal timmar reparation. Besiktningen är något annat, och en styrelse som tror att "allt ingår" kan bli obehagligt överraskad.

Gå igenom avtalet med de här frågorna:

• Ingår beställning och samordning av den återkommande besiktningen, eller ska ni göra det själva?
• Vad kostar en utryckning utanför avtalet, och vilka tider gäller jouren?
• Vad ingår i "service" – och var går gränsen mot reparation som faktureras separat?
• Hur lång är uppsägningstiden, och förlängs avtalet automatiskt?
• Vem åtgärdar anmärkningar från besiktningen, och till vilket pris?

Ett hissavtal som förlängts automatiskt i femton år är sällan marknadsmässigt. Ta in jämförelse när uppsägningsfönstret närmar sig.

Vad kostar besiktningen?

Priset sätts av det ackrediterade kontrollorganet och beror på hisstyp, antal stannplan och hur många hissar som besiktas vid samma tillfälle. Jämfört med vad en modernisering kostar är besiktningen en liten post, och i många föreningar ligger den inbakad i serviceavtalet. Är ni osäkra på nivån, begär prisuppgift från två kontrollorgan – det är ett kort samtal och ni får samtidigt en uppfattning om hur snabbt de kan komma.

Få in hissen i underhållsplanen

Besiktningen är en återkommande kontroll, inte ett underhåll. Men den är den bästa tidiga varningen ni har: när anmärkningarna börjar återkomma år efter år, och när reservdelar till styrsystemet blir svåra att få tag på, närmar sig hissen sin modernisering. Det är ett projekt i miljonklassen i många hus, och det är därför hissen hör hemma i underhållsplanen långt innan den går sönder.

Lägg in tre saker: datum för nästa besiktning, en post för de anmärkningar som ska åtgärdas, och en preliminär punkt för modernisering baserad på hissens ålder. Behöver ni underlag för vad en sådan post kostar finns det i vår guide om hissrenovering kostnad, och funderar ni på att bygga en hiss där det saknas en finns bygga hiss i BRF.

Sammanfattning

• Ramen är minst sex månader och högst sex år; för personhissar i bostadshus normalt ett år. Datumet står i protokollet.
• Bara ett ackrediterat kontrollorgan får besikta, och det får inte vara ert serviceföretag.
• Uteblir besiktningen får hissen inte användas – automatiskt, utan myndighetsbeslut.
• Allvarliga brister går till byggnadsnämnden samma dag som de upptäcks.
• Olycksfall och tillbud ska rapporteras omedelbart till tillsynsmyndigheten.
• Äldre hissar med korggrind kan behöva skydd mellan dörrarna senast 1 oktober 2031.
• Ansvaret ligger hos föreningen och kan inte avtalas bort.