Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i en BRF – steg för steg

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 16 juli 2026

Systematiskt brandskyddsarbete – oftast förkortat SBA – är det ord som dyker upp så fort brandskyddet i en bostadsrättsförening kommer på tal: vid ett tillsynsbesök, i en offert från ett brandskyddsföretag eller när en ny styrelse försöker reda ut vad den egentligen ansvarar för. Bakom den lite tunga termen ligger något ganska enkelt: att sköta fastighetens brandskydd löpande och organiserat i stället för i enstaka ryck. Den här guiden går igenom vad SBA innebär, vad lagen faktiskt kräver, vem som ansvarar och hur ni får igång ett arbete som håller över tid.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg och projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags. Brandskydd är ett område där reglerna samspelar med både stadgarna och den enskilda byggnadens utformning, så se det här som en orientering. För besked om just er fastighet bör ni ta hjälp av räddningstjänsten i er kommun eller en brandskyddskonsult.

Vad är systematiskt brandskyddsarbete (SBA)?

Systematiskt brandskyddsarbete är ett arbetssätt där föreningen fortlöpande planerar, kontrollerar, dokumenterar och följer upp fastighetens brandskydd. I stället för att hantera brandskyddet först när något gått fel bygger ni upp en rutin som fångar bristerna innan de blir farliga.

Ett SBA för en förening brukar innehålla ungefär detta:

• Kunskap om byggnaden – hur husets brandskydd är uppbyggt: brandceller, utrymningsvägar, branddörrar och eventuell teknisk utrustning.
• Tydlig ansvarsfördelning – vem som håller ihop arbetet och hur ansvaret är fördelat mot medlemmar och entreprenörer.
• Återkommande egenkontroll – regelbundna genomgångar av att skyddet fungerar och att inget blockerar utrymningsvägarna.
• Dokumentation – en enkel skriftlig sammanställning av vad som ska kontrolleras, hur ofta och vad som åtgärdats.
• Uppföljning – att arbetet ses över när något ändras i huset, till exempel efter en ombyggnad eller ett stambyte.

Omfattningen ska stå i proportion till fastigheten. En mindre förening klarar sig ofta med en översiktlig rutin och en checklista, medan större eller mer komplexa hus kan behöva mer. Hur långt ni behöver gå är lämpligt att stämma av med en brandskyddskonsult.

Måste en BRF bedriva SBA? Vad lagen säger

Det centrala regelverket är lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Så som den brukar sammanfattas ska den som äger en byggnad i skälig omfattning hålla utrustning för släckning och livräddning och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador om en brand ändå uppstår. För en bostadsrättsförening betyder det att styrelsen, som företrädare för fastighetsägaren, har ett övergripande ansvar för att brandskyddet fungerar.

Systematiskt brandskyddsarbete är i sig inte en egen paragraf i lagen. Det beskrivs i myndigheternas allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3), där utgångspunkten är att det – mot bakgrund av kravet på skäligt brandskydd – är rimligt att varje verksamhet bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras. Allmänna råd är vägledande snarare än tvingande i varje detalj, men i praktiken är det den måttstock räddningstjänsten och försäkringsbolag utgår från. Slutsatsen brukar bli densamma: en förening förväntas bedriva ett SBA i en omfattning som passar fastigheten.

Exakt vad som är "skäligt" beror på byggnadens ålder, storlek och utformning, och lagtexten sätter inga detaljerade mått på varje åtgärd. Den bedömningen bör ni inte göra på egen hand utan stämma av mot gällande regelverk tillsammans med sakkunnig. Räddningstjänsten kan dessutom göra tillsyn och då ställa krav utifrån den enskilda fastigheten.

Vem ansvarar för SBA i föreningen?

Det övergripande ansvaret ligger på föreningen som fastighetsägare, och därmed på styrelsen som helhet. Många föreningar utser en brandskyddsansvarig i styrelsen som håller ihop arbetet i praktiken – kallar till genomgångar, ser till att checklistan följs och att brister åtgärdas – men det formella ansvaret för att arbetet görs stannar hos styrelsen.

Samtidigt delas det praktiska brandskyddet med de boende. Föreningen ansvarar för byggnadens tekniska brandskydd och de gemensamma delarna – trapphus, källare, vind, förråd och tvättstuga – medan den enskilda medlemmen ansvarar för sin egen lägenhet och för att inte skapa risker som drabbar andra. Var gränsen exakt går styrs i hög grad av föreningens stadgar, så det är värt att läsa dem med brandskyddsglasögon. Utse gärna den brandskyddsansvarige skriftligt så att rollen inte glöms bort när styrelsen byts ut.

De sju stegen i ett systematiskt brandskyddsarbete

Olika räddningstjänster strukturerar SBA något olika, men en vanlig indelning är att arbetet delas upp i ett antal återkommande steg. Ni behöver inte göra allt på en gång – tanken är att bygga upp arbetet bit för bit:

1. Ansvar. Slå fast att föreningen har ansvaret och vem i styrelsen som är brandskyddsansvarig.
2. Organisation. Beskriv hur arbetet är organiserat – vem som gör vad, och hur medlemmar och entreprenörer berörs.
3. Utbildning och kunskap. Se till att de som är involverade har den kunskap som behövs, exempelvis om utrymning och släckutrustning.
4. Rutiner och instruktioner. Enkla rutiner för till exempel heta arbeten, hantering av brandfarlig vara och vad som gäller i trapphus och förråd.
5. Riskhantering. Gå igenom fastigheten och identifiera var riskerna finns – och åtgärda dem som går att bygga bort.
6. Dokumentation. Sammanställ byggnadens brandskydd och er kontrollrutin i ett dokument som håller ihop arbetet.
7. Kontroll och uppföljning. Genomför egenkontroll enligt en fastställd plan och följ upp att brister åtgärdas – och revidera arbetet när huset förändras.

Poängen med indelningen är inte att kryssa i en lista, utan att inget viktigt ska falla mellan stolarna. För en liten förening kan flera av stegen rymmas på ett par sidor.

Vad ska dokumentationen innehålla?

Dokumentationen behöver inte vara omfattande, men den bör vara tillräcklig för att någon som är ny i styrelsen ska förstå hur brandskyddet ser ut och vad som ska kontrolleras. Vanligt innehåll är:

• En kort beskrivning av byggnadens brandskydd – brandceller, utrymningsvägar, branddörrar och teknisk utrustning.
• En ansvarsfördelning som visar vem som gör vad.
• En kontroll- eller egenkontrollplan med checklistor och intervall.
• En logg över genomförda kontroller och åtgärdade brister.

Ett tips är att anpassa checklistan efter just er fastighet i stället för att kopiera en mall rakt av – en mall är en bra utgångspunkt, men risker och utrustning skiljer sig mellan hus. Notera också att det tidigare kravet på en skriftlig redogörelse för brandskyddet som lämnades in till kommunen togs bort ur lagen den 1 januari 2021. Ni behöver alltså normalt inte skicka in något sådant dokument längre, men dokumentationen som stödjer ert eget arbete är fortfarande värdefull – inte minst om räddningstjänsten gör tillsyn eller om en brandskada ska regleras mot försäkringen.

Egenkontroll – hur ofta och vad kontrollerar ni?

Egenkontrollen är hjärtat i ett SBA: det är här ni återkommande går igenom att skyddet fungerar. Någon enhetlig lagstadgad tidsgräns finns inte, utan intervallen anpassas efter fastigheten och vad som kontrolleras. Ett vanligt upplägg är en mer grundlig årlig genomgång kompletterad med enklare, tätare kontroller. Bland det som ofta ingår finns:

• Fria utrymningsvägar – att trapphus och andra utrymningsvägar hålls fria från barnvagnar, cyklar och skräp.
• Branddörrar – att dörrar mot trapphus, källare och vind går att stänga och inte kilas upp.
• Brandvarnare och släckutrustning – att sådant som finns är på plats och fungerar.
• Förråd och gemensamma utrymmen – att brandfarlig vätska och skräp inte samlas i källare och på vind.

Vilka punkter som är relevanta beror på husets utformning. En statusbesiktning eller en särskild brandskyddskontroll ger er ett konkret underlag att bygga checklistan på. En översikt över brandskyddet i stort finns i vår guide om brandskydd i BRF.

Koppla SBA till underhållsplanen

Ett SBA blir enklast att hålla vid liv när det inte hanteras som en separat pärm utan vävs in i det ni ändå gör löpande. Flera delar av brandskyddet är fysiska byggdelar som åldras och behöver ses över på samma sätt som resten av huset – branddörrar, ventilationens brandskydd och liknande. Det gör att brandskyddet passar bra att koppla till underhållsplanen och till kontroller ni redan gör, exempelvis i samband med OVK-besiktningen.

Precis som med underhållet i stort är den största risken att arbetet blir en engångsinsats i stället för en levande vana. Genom att lägga egenkontrollen som återkommande punkter – med en ansvarig och en enkel checklista – slipper ni att kunskapen försvinner när styrelsen byts ut.