Solceller i BRF: lönsamhet, kostnad och regler

Guide av arkitekterna på doARK · uppdaterad 22 september 2026

Många styrelser funderar på solceller: dels för att sänka föreningens elkostnad, dels för att göra fastigheten mer hållbar. Frågan är sällan om det är en bra idé i sig, utan om det lönar sig för just er förening, vad det kostar, vilka regler som gäller och hur ni undviker de vanliga fallgroparna. Den här guiden går igenom hur ni resonerar kring solceller i en bostadsrättsförening, med tonvikt på lönsamhet, kostnad, regler, beslutsordning och samordningen med takets underhåll.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på doARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo för att hjälpa styrelser att planera fastighetens underhåll och investeringar långsiktigt.

Kort svar: lönar sig solceller för en BRF?

Ofta, men mindre självklart än för några år sedan. Så här ser läget ut 2026:

• Egenanvänd el är det som bär kalkylen. Varje kilowattimme föreningen själv förbrukar är en kilowattimme ni slipper köpa, med elhandel, rörlig nätavgift, energiskatt och moms.
• Såld överskottsel är värd mindre än tidigare. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el är avskaffad för el som matats in på nätet efter den 31 december 2025.
• Återbetalningstiden brukar landa i storleksordningen 10 till 15 år för en väl dimensionerad anläggning, och längre om mycket av elen säljs ut.
• Taket avgör tidpunkten. Paneler på ett tak som snart ska läggas om blir en dyr affär.

Varför en förening ofta har bra förutsättningar

En bostadsrättsförening har ofta bättre förutsättningar än en enskild villaägare. Anledningen är förbrukningsmönstret: föreningen drar el jämnt under dagtid till hissar, ventilation, tvättstuga, garageportar och belysning i trapphus och gemensamma utrymmen, precis när solen lyser. Ju större andel av den egna solelen ni kan förbruka på plats, desto bättre blir kalkylen, eftersom självförbrukad el är värd mer än el som säljs ut på nätet.

Siffrorna varierar ändå kraftigt med takets väderstreck och lutning, eventuell skuggning, elpriset framåt i tiden och hur stor föreningens grundförbrukning är. Ett tak i söderläge utan skugga och en förening med hög dagförbrukning ger en helt annan kalkyl än ett skuggat norrläge. Se därför återbetalningstiden som en grov fingervisning och räkna hellre på intäkter och kostnader över hela anläggningens livslängd innan ni fattar beslut.

Vad kostar solceller för en förening?

Priset anges vanligen per installerad effekt, i kilowatt (kW). För anläggningar i den storlek som är vanlig på flerbostadshus brukar en nyckelfärdig installation ligga i storleksordningen 12 000 till 18 000 kronor per kW inklusive moms, med lägre pris per kW ju större anläggningen är. I det priset ingår normalt paneler, montage, växelriktare, projektering och driftsättning. Som grov tumregel tar varje kW omkring 5 till 6 kvadratmeter takyta, beroende på paneltyp.

Utöver det tillkommer ibland kostnader som är specifika för er byggnad:

Det som driver totalkostnaden mest är alltså inte bara antalet paneler, utan vad taket och elsystemet kräver för att bära anläggningen. Begär därför alltid ett platsbesök och en offert som specificerar dessa poster, och jämför gärna ett par leverantörer. Behöver ni stöd i att jämföra anbud och skriva avtal har vi samlat råd i vår guide om att upphandla entreprenör som BRF. Är elstammarna gamla kan det också vara klokt att se över dem i samma veva, se guiden om elstammar och kostnad.

Ett räkneexempel

Exemplet nedan är en illustration med antaganden, inte en offert. Byt ut siffrorna mot er egen förbrukning, era offerter och ert elavtal.

Med de antagandena blir den egenanvända elen värd omkring 37 500 kronor per år och den sålda omkring 5 500 kronor, sammanlagt cirka 43 000 kronor. Drar ni av en rimlig reserv för service och ett framtida byte av växelriktare, i storleksordningen några tusen kronor per år, landar återbetalningstiden omkring 13 år. Sjunker andelen egenanvänd el till 40 %, blir den i stället närmare 18 år. Det visar varför dimensioneringen mot föreningens egen förbrukning är det viktigaste beslutet i hela projektet.

Produktionen per kW brukar vara högre i södra Sverige än i norra, och lägre på tak mot öst och väst. Elpriset är den stora osäkerheten: räkna gärna på ett lågt och ett högt scenario, så ser ni hur känslig kalkylen är.

Skattereduktion, bidrag och grön teknik: vad gäller 2026?

Här är det lätt att bli lurad av äldre information och av information som riktar sig till villaägare.

• Skattereduktionen för mikroproduktion är avskaffad. Tidigare kunde den som matade ut förnybar el på nätet, även en förening, få en skattereduktion för den sålda elen, förutsatt bland annat att huvudsäkringen var högst 100 ampere. Bestämmelserna i 67 kap. 27–33 §§ inkomstskattelagen upphävdes genom lag (2025:539) och gäller inte för el som matats in efter den 31 december 2025. Kalkyler och säljmaterial som räknar med den är alltså inaktuella.
• Grön teknik-avdraget gäller privatpersoner. Rätten till skattereduktion för installation av grön teknik förutsätter enligt 67 kap. 36 § inkomstskattelagen bland annat att den som begär den har fyllt 18 år. Det är ett avdrag för fysiska personer och gäller inte en bostadsrättsförening som juridisk person.
• Investeringsstödet för solceller finns inte längre. Räkna inte hem investeringen på ett bidrag. Utgå från att kalkylen ska bära sig på den sparade och sålda elen.

Stäm alltid av med er revisor eller ekonomiska förvaltare vad som gäller för just er förening innan ni räknar in någon skatteeffekt i kalkylen. Reglerna kring solel har ändrats flera gånger de senaste åren.

Energiskatt och moms på solelen

Energiskatt. El som föreningen producerar och förbrukar själv är enligt 11 kap. 2 § lagen om skatt på energi inte skattepliktig, om anläggningens och producentens sammanlagda installerade toppeffekt från sol understiger 500 kW och elen inte har förts över till ett koncessionspliktigt nät. För de flesta föreningar innebär det att den egenanvända solelen är fri från energiskatt, vilket är en stor del av dess värde. Äger föreningen flera anläggningar räknas effekten samman.

Moms. Försäljning av överskottsel är i grunden en momspliktig försäljning. Enligt 18 kap. mervärdesskattelagen är den ändå undantagen från moms om föreningens momspliktiga årsomsättning inte överstiger 120 000 kronor och inte heller har gjort det under något av de två föregående åren. Hur det slår ut för er beror på om föreningen redan har momspliktig verksamhet. Hyr föreningen ut lokaler med frivillig beskattning gäller undantaget inte alls, oavsett omsättning (18 kap. 6 §). Avdragsrätten för moms på investeringen följer i sin tur av hur anläggningen används, och en förening som använder solelen i sin momsfria bostadsverksamhet kan normalt inte dra av momsen på den delen. Låt revisorn göra bedömningen innan ni räknar med ett momsavdrag.

Redovisning. En solcellsanläggning är en investering som ska skrivas av över sin nyttjandeperiod, inte en underhållskostnad. Hur den delas upp i komponenter bestämmer ni tillsammans med revisorn, se guiden om K3 i bostadsrättsföreningen.

Krävs bygglov för solceller på ett flerbostadshus?

Svaret beror på var huset ligger, åt vilket håll panelerna vetter och hur stor anläggningen är. Så här ser plan- och bygglagen ut sedan den 1 juli 2026:

• Inom detaljplan, tak eller fasad mot allmän plats. En fasadändring på ett flerbostadshus kräver bygglov om den sker på en fasad eller ett tak som vetter mot en allmän plats, till exempel en gata eller en park (9 kap. 15 § 3 PBL).
• Undantaget för små anläggningar. Sedan den 1 juli 2026 krävs inte bygglov för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligen ändras, om anläggningen har en effekt om högst elva kilowatt (9 kap. 17 a § PBL). De flesta föreningars anläggningar är större än så.
• Tak mot gården. Vetter taket inte mot allmän plats omfattas åtgärden normalt inte av huvudregeln om fasadändring.
• Men lov kan krävas ändå. Enligt 9 kap. 18 § kan bygglov krävas enligt bland annat 37 §, som gäller särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden. Detaljplanen kan också innehålla egna bestämmelser om lovplikt.

Vårt råd är att alltid fråga byggnadsnämnden innan ni beställer. Ett kort samtal eller mejl med ritning och fotomontage ger besked om lov krävs, och en åtgärd som genomförs utan lov som krävs kan ge byggsanktionsavgift. Ligger huset i en kulturhistoriskt känslig miljö lönar det sig att ta med placering, panelernas färg och infästning redan i skissen.

Elsäkerhet, nätägaren och brandskyddet

• Elinstallationen ska göras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Be om företagets registrering och om dokumentation av installationen när arbetet är klart.
• Nätägaren ska kontaktas i god tid innan anläggningen ansluts. Nätägaren avgör vad som gäller för anslutningen och mätningen, och ibland krävs ett nytt abonnemang eller en ny mätare.
• Brandskyddet påverkas av att ni sätter spänningsförande utrustning på taket. Fråga leverantören hur anläggningen märks och frånskiljs, och stäm gärna av med räddningstjänsten eller er brandkonsult. Uppdatera också föreningens brandskyddsdokumentation.
• Försäkringen ska omfatta anläggningen. Meddela försäkringsbolaget innan den tas i drift, se guiden om försäkring för BRF.

Krävs stämmobeslut eller räcker styrelsen?

Enligt 9 kap. 15 § bostadsrättslagen ska beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark fattas på föreningsstämma, om inte stadgarna säger något annat. Kan solcellsanläggningen betraktas som en väsentlig förändring kan det alltså krävas ett stämmobeslut, medan mer begränsade åtgärder kan ligga inom styrelsens mandat. Lagen säger inte var gränsen går, och en stor anläggning på ett synligt tak ligger närmare en förändring än ett underhåll. Vi har skrivit mer om gränsdragningen i guiden om stämmobeslut i BRF och i guiden om stadgar och underhållsansvar.

Vårt råd är att ta beslutsfrågan tidigt och att låta er förvaltare eller en jurist göra bedömningen innan ni skriver på något. Även om en åtgärd formellt skulle rymmas inom styrelsens mandat är solceller en stor och synlig investering som många medlemmar har åsikter om. Att förankra den på en stämma kan vara klokt även när det inte är ett formellt krav.

Taket avgör: samordna med underhållet

Den enskilt viktigaste tekniska frågan är takets skick. Solpaneler har lång livslängd, och ni vill inte behöva demontera en ny anläggning om några år för att lägga om taket under den. Demontering och återmontering kostar pengar, och garantierna på både tak och anläggning kan påverkas. Ett rimligt riktmärke är att taket bör ha god marginal kvar av sin livslängd, gärna lika lång som panelernas, innan ni monterar paneler på det. Är taket däremot slitet är den mest kostnadseffektiva tidpunkten ofta att göra bådadera samtidigt. Ställningen står ändå uppe och ni undviker dubbelarbete.

Tänk också på infästningarna. Varje genomföring i taket är en möjlig läckagepunkt, så fråga hur leverantören fäster anläggningen och hur tätningen utförs för just er taktyp. Låt en takentreprenör eller konstruktör granska lösningen om taket har papp eller ett tätskikt som är känsligt för genomföringar.

Väg därför in solcellerna i fastighetens långsiktiga plan tillsammans med taket. I vår guide om byggdelars livslängd hittar ni riktvärden för hur länge olika taktyper brukar hålla, och i guiden om takomläggning och kostnad går vi igenom vad ett takbyte innebär. Vill ni få en första siffra på takbytet kan ni använda vår kalkylator för takbyte.

Solcellerna i underhållsplanen

En solcellsanläggning blir en byggdel bland andra, med egna underhållsposter som hör hemma i underhållsplanen:

Följ produktionen månad för månad. En anläggning som plötsligt producerar mindre än samma månad året innan har ofta ett fel, och en växelriktare som står still kan kosta föreningen mycket el innan någon märker det.

Självförbrukning, överskott och gemensam el

Grundregeln är att solel är mest värd när ni använder den själva, och det gäller ännu mer sedan skattereduktionen för såld el försvann. En anläggning bör därför dimensioneras mot föreningens faktiska dagförbrukning snarare än mot hur mycket tak som råkar finnas. Produceras mer el än fastigheten förbrukar kan överskottet säljas ut på nätet, men ersättningen för såld el är oftast lägre än vad ni sparar på egenanvänd el.

Vill ni ta tillvara mer av produktionen kan så kallad gemensam el, ett gemensamt abonnemang med undermätning, vara värt att utreda. Då kan solelen komma både fastighetens drift och medlemmarnas hushållsel till del. Det är en större förändring som påverkar avtal, mätning och debitering, så ta in expertis och förvaltarens synpunkter innan ni går vidare. Funderar ni samtidigt på laddning för elbilar finns tydliga samordningsvinster, eftersom laddningen kan använda solel dagtid. Det tar vi upp i guiden om laddstolpar i BRF. Ett batteri kan öka egenanvändningen, men lönar sig sällan enbart på det. Räkna på det separat.

Steg för styrelsen

• Kartlägg förbrukningen. Ta fram föreningens elförbrukning över dygnet och året, gärna timvärden från nätägaren. Den avgör hur stor anläggning som är lagom.
• Bedöm taket. Kontrollera skick, väderstreck, lutning, skuggning och bärförmåga, och stäm av mot takets återstående livslängd.
• Fråga byggnadsnämnden. Ta reda på om anläggningen kräver bygglov innan ni beställer.
• Ta in offerter. Begär platsbesök och specificerade anbud från ett par leverantörer, inklusive tak- och elarbeten, produktionsberäkning och garantier.
• Reda ut beslut och ekonomi. Låt förvaltare eller jurist bedöma om stämmobeslut krävs, och låt revisorn reda ut moms, energiskatt och redovisning.
• Samordna i planen. Väg solcellerna mot kommande takåtgärder och för in anläggningen i underhållsplanen så att investeringen tidsätts rätt.

Solceller är sällan en akut åtgärd, och det är just därför de passar bra att planera i lugn och ro. En genomtänkt investering, rätt dimensionerad, beslutad i rätt ordning och samordnad med taket, ger både lägre elkostnad och en tryggare långsiktig ekonomi för föreningen.