Relining i BRF: kostnad, livslängd och jämförelse med stambyte

Guide av arkitekterna på doARK · uppdaterad 17 augusti 2026

När avloppsstammarna i en bostadsrättsförening börjar bli gamla ställs styrelsen inför en av de större och dyrare frågorna i fastighetens livscykel. Traditionellt har svaret varit ett stambyte, men allt fler föreningar överväger i stället relining – att renovera rören inifrån utan att riva badrummen. Den här guiden går igenom vad relining är, hur metoden fungerar, vad den brukar kosta jämfört med ett stambyte, hur länge den faktiskt håller, vad försäkringen kan säga om saken och när ett fullt stambyte ändå är den rätta vägen.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på doARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo för att hjälpa styrelser att planera och budgetera den här typen av åtgärder över tid.

Vad är relining?

Relining, ibland kallad rörinfodring, innebär att man förstärker eller förnyar befintliga avloppsrör inifrån i stället för att byta ut dem. Kortfattat skapas ett nytt, självbärande rör inuti det gamla. Fördelen jämfört med ett stambyte är att man i regel slipper riva upp badrumsgolv och väggar, vilket är just det som gör ett traditionellt stambyte så omfattande och dyrt.

En viktig avgränsning att ha klar från början: relining handlar om avloppen – spillvattenledningarna. Metoden förnyar alltså inte tappvattenledningarna (dricksvattnet) och inte heller våtrummens tätskikt. Om även vattenrören eller badrummen är uttjänta löser relining bara en del av problemet, och då kan helheten se annorlunda ut. Det är en av de första sakerna ni bör reda ut innan ni jämför alternativen.

Relining eller stambyte – vad är skillnaden?

De två metoderna löser samma grundproblem men på olika sätt, och valet handlar om avvägningar snarare än om att det ena alltid är bättre:

• Ingrepp. Vid stambyte byts rören ut fysiskt, vilket normalt innebär att badrum rivs och återställs. Vid relining renoveras rören inifrån och badrummen får ofta stå kvar orörda.
• Kostnad. Relining brukar bli väsentligt billigare per lägenhet, till stor del för att de dyra badrumsrenoveringarna uteblir. Mer om siffrorna nedan.
• Tid och störning. Ett stambyte för en förening sträcker sig ofta över flera månader, medan relining brukar gå snabbare. De boende kan i många fall bo kvar under relining, medan stambyte oftare medför evakuering eller kraftiga störningar.
• Omfattning. Ett stambyte kan samtidigt förnya tappvatten och ge helt nya, moderna badrum. Relining åtgärdar avloppen men lämnar vattenledningar och våtrum som de är.

Med andra ord: står ni ändå inför att behöva renovera badrummen och byta vattenledningar kan ett samlat stambyte vara logiskt, trots den högre notan. Är avloppen det enda som är uttjänt – och rören i övrigt i sådant skick att de går att renovera med foder – kan relining spara både pengar och besvär. Vi har skrivit mer om det större projektet i vår guide om stambyte och kostnad.

Vad kostar relining i en BRF?

Priset går inte att slå fast generellt, eftersom det styrs av hur långa och krångliga stammarna är, rörens skick, åtkomsten i huset och vilken metod som väljs. Som en grov storleksordning nämns ofta i branschen att relining landar kring 20 000–50 000 kronor per lägenhet för avloppsdelen, medan ett fullt stambyte med tillhörande badrumsrenovering oftare ligger i intervallet 200 000–400 000 kronor per lägenhet och i vissa fall går upp mot 500 000 kronor. Ta talen som fingervisningar, inte som offerter – vid relining förekommer klart högre nivåer i stora eller svåråtkomliga fastigheter, och utfallet kan hamna både under och över spannen. Kostnadsbilden för det större alternativet går vi igenom i guiden om stambytets kostnad.

Det viktiga för en styrelse är inte det exakta priset utan att förstå vad som driver det, och att alltid begära platsbesök och skriftlig offert innan ni budgeterar. Faktorer som väger tungt är stammarnas längd och antal, hur mycket rensning och förberedelse som krävs, samt om arbetet kan ske samlat eller behöver etappindelas. När ni har en kalkyl bör den stämmas av mot föreningens ekonomi och gärna med er förvaltare. Hur ni bäst tar in och jämför anbud går vi igenom i guiden om att upphandla entreprenör som BRF.

Hur går relining till?

Oavsett metod inleds arbetet med att rören rensas och spolas rena, och sedan filmas med kamera så att man ser skicket invändigt. Den filmningen är avgörande – den visar både om relining över huvud taget är lämplig och exakt var insatserna behövs. Därefter används i huvudsak någon av följande tekniker:

• Foder- eller strumpmetoden. En mjuk ”strumpa” av filt eller glasfiber som mättats med härdplast förs in i det rengjorda röret och pressas mot rörväggen med tryck. När plasten härdar bildas ett nytt, självbärande rör inuti det gamla.
• Sprutmetoden. Ett flytande material, vanligen någon form av plast, sprutas i flera skikt på insidan av röret och bygger upp en ny inre yta. Metoden används ofta där rörens dragning gör en hel strumpa svår att få på plats. Sprutade beläggningar tillskrivs normalt en kortare förväntad varaktighet än ett heltäckande foder – båda metoderna kan dock certifieras som självbärande system enligt CR 072. Fråga särskilt vad som gäller om sprutmetoden offereras till er.
• Punktinsatser. Mindre, lokala lagningar där bara en skadad del av ett rör behöver åtgärdas i stället för hela stammen.

Efter installationen filmas rören igen för att kontrollera resultatet, och ni bör få en dokumentation av vad som gjorts. Spara den – den hör hemma i föreningens underhållsdokumentation och är värdefull för framtida styrelser.

Hur länge håller relining?

Det korta svaret är att det inte finns något säkert svar – och att det i sig är det viktigaste en styrelse behöver ta med sig. För system som P-märkts enligt RISE certifieringsregel CR 072 ska en teknisk livslängd på minst 50 år under normala förhållanden vara styrkt, medan entreprenörernas funktionsgarantier normalt ligger i ett betydligt kortare spann. Hur länge just er relining håller avgörs i praktiken av tre saker:

• Rörens skick när arbetet utförs. Ett foder som läggs i ett kraftigt frätt eller deformerat rör har sämre förutsättningar än ett som läggs i ett i huvudsak helt rör.
• Metoden. Ett heltäckande, självbärande foder och en tunnare sprutad beläggning är inte samma sak, vare sig tekniskt eller i förväntad varaktighet.
• Utförandet. Rengöring, härdning och kontroll görs av människor på plats, och kvaliteten i det arbetet slår igenom direkt på resultatet.

Var 50-årssiffran kommer ifrån

Siffran har en verklig grund. RISE certifieringsregel CR 072, framtagen i samverkan med BRiF, gör det möjligt att P-märka reliningsystem för invändig renovering av dag- och spillvattenledningar i byggnad, och för ett P-märkt system ska en teknisk livslängd på minst 50 år under normala förhållanden vara styrkt. För ett certifierat system är 50 år alltså ett dokumenterat krav – inte en lös marknadsföringssiffra. Notera att certifieringsregeln avser avlopp; den omfattar inte relining av tappvattenledningar.

Två förbehåll gör ändå att ni inte bör läsa siffran som ett löfte om just era rör. Det första är att kravet gäller det certifierade systemet under normala förhållanden – inte varje enskild installation, oavsett rörens utgångsskick och hur arbetet utfördes. Det andra är att uppföljningen i verklig drift länge varit tunn: i den vägledning om relining av avloppsrör som togs fram 2016 inom forskningsmiljön SIRen vid Lunds tekniska högskola konstaterades att det då saknades publicerade vetenskapliga studier av hur länge relinade avloppssystem håller i bruk, och att resultatet i hög grad beror på utförandet.

Därav ett konkret råd: fråga om det offererade systemet är P-märkt, och begär intyget. Är det inte det, finns ingen tredjepartsprövad livslängd bakom den siffra ni får presenterad.

Hur gammalt är beståndet egentligen?

Metoden har funnits i svenska fastigheter sedan omkring 1990, men fick bredare spridning i flerbostadshus först under 2000-talet. Enstaka tidiga installationer har därmed passerat 30 år, medan det breda beståndet i bostadshus sällan har mer än 20–25 år på nacken. Med andra ord: de längsta spannen är ännu inte avlästa i verkligheten, utan vilar på provning och certifiering.

Det är inget skäl att avfärda relining – det är ett skäl att inte bygga föreningens ekonomi på en enskild siffra. I underhållsplanen är det klokare att lägga in ett försiktigt antagande och revidera det när ni ser hur anläggningen beter sig, än att skjuta nästa stamåtgärd 50 år framåt i tiden. Som bakgrund kan vår guide om byggdelars livslängd hjälpa er att sätta stammarna i sitt sammanhang, och en levande underhållsplan är platsen där antagandet hör hemma.

Garantitid är inte livslängd

Garantitiderna varierar kraftigt mellan entreprenörer. Har ni avtalat att arbetet ska utföras enligt AB 04 eller ABT 06, gäller standardavtalets garanti- och ansvarstider – men bara om avtalet faktiskt är infört i kontraktshandlingarna, så låt gärna er förvaltare eller en jurist kontrollera vad ni har avtalat. Flera reliningföretag erbjuder därutöver särskilda funktionsgarantier – de spann vi ser i offerter ligger ofta någonstans mellan tio och tjugofem år. En lång garanti är ett gott tecken, men den säger mer om vad entreprenören åtar sig än om hur länge röret håller, och den är bara värd något så länge företaget finns kvar.

Innan ni skriver på bör ni därför ha svar på fyra frågor: vad garantin omfattar (enbart fodret, eller även anslutningar och grenrör?), vad som krävs av er för att den ska gälla – återkommande stamspolning är ett vanligt villkor – hur den hanteras om företaget säljs eller försätts i konkurs, och vad som gäller vid en punktskada jämfört med ett fel som rör hela stammen. Be om villkoren skriftligt och låt gärna er förvaltare eller en oberoende besiktningsman läsa dem.

Vad säger försäkringen om relinade rör?

Det här är den fråga som oftast förbises och som kan bli den dyraste av alla. En vattenskada från en stam ersätts normalt via föreningens fastighetsförsäkring, men ersättningen brukar minskas med ett åldersavdrag som normalt utgår från ledningens ålder – exakt hur avdraget beräknas framgår av just ert försäkringsavtal. Där uppstår knuten: flera försäkringsbolag har betraktat ett relinat rör som ett renoverat – inte ett nytt – rör, och räknat åldern från rörets ursprungliga installationsår. En förening som relinat mycket gamla stammar kan då i praktiken sitta kvar med ett stort åldersavdrag trots den nyss utförda åtgärden.

Frågan har varit omdiskuterad. Den granskades i media 2014 och fick då Sveriges BostadsrättsCentrum att uppmana sina bostadsrättsföreningar till försiktighet och långsiktighet. Samtidigt har bilden förändrats med åren, och relining accepteras i dag av fler bolag än när diskussionen var som hetast. Villkoren skiljer sig dock fortfarande åt mellan bolag och mellan enskilda avtal, så någon generell regel går inte att ge.

Slutsatsen för en styrelse är lätt att formulera och obekväm att hoppa över: ta reda på vad ert eget försäkringsbolag anser om relining innan ni fattar beslutet, och be att få beskedet skriftligt. Fråga konkret hur åldersavdraget beräknas efter en relining, om det finns villkor kopplade till metod, utförande eller efterföljande spolning, och om självrisk eller premie påverkas. En offert som ser förmånlig ut kan falla ut annorlunda om nästa vattenskada ersätts med kraftigt avdrag. Hur försäkringen samspelar med underhållet i övrigt går vi igenom i guiden om försäkring i BRF, och ansvarsfrågan vid en skada i vår guide om vattenskada i BRF.

Så kvalitetssäkrar ni en relining

Eftersom livslängden i så hög grad avgörs av utförandet är kravställningen viktigare vid relining än vid många andra åtgärder. Några hållpunkter som är rimliga att ha med i underlaget:

• Branschanslutning och kvalitetsprogram. Branschföreningen Relining i Fastigheter (BRiF) driver sedan 2012 kvalitetsprogrammet 3q, som är obligatoriskt för de medlemsföretag som utför relining i fastigheter och bygger på årliga oberoende revisioner av bland annat ledningssystem, personalens utbildning och avvikelsehantering. Att fråga efter anslutningen är ett enkelt sätt att sålla.
• Filmning före och efter. Stammarna ska rensas, spolas och filmas innan arbetet påbörjas, och filmas om när det är klart. Begär att få båda filmerna levererade – de är ert underlag, inte entreprenörens.
• Hur resultatet bedöms. För rörinspektion av avloppsledningar i fastighet finns branschhandboken T25, som ges ut av STVF och tagits fram i samverkan med bland andra BRiF, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och VVS Företagen. Hänvisa till den – men till senaste utgåvan, som i skrivande stund är T25:2025; handboken har reviderats flera gånger, och en utgången utgåva i förfrågningsunderlaget skapar mer oreda än ordning.
• Standard för metoden. För platshärdade foder brukar man hänvisa till SS-EN ISO 11296-4. Observera att den formellt gäller renovering av markförlagda självfallsledningar och alltså inte är skriven för stammar inne i en byggnad – i praktiken används den ändå som referens för material- och provningskrav. Fråga vilken standard den offererade metoden arbetar mot och vilka provningsintyg som finns för materialet.
• Oberoende kontroll. Att låta någon som inte utför arbetet granska underlag och slutresultat kostar en bråkdel av åtgärden. Vid en entreprenad av den här storleken bör ni också ha ordning på entreprenadform och besiktning – se guiderna om att upphandla entreprenör och om entreprenadbesiktning.

Ett exempel från vår egen projektering: i ett flerbostadshus vi arbetat med infodrades två toalettstammar och en köksstam med tio års funktionsgaranti, medan två nyare köksstammar lämnades orörda efter filmning. Så ser det ofta ut i praktiken – relining behöver inte vara ett beslut för hela huset på en gång, utan kan riktas dit rören faktiskt är uttjänta.

När passar relining – och när krävs stambyte?

Relining förutsätter att de befintliga rören är i tillräckligt gott skick för att kunna bära en ny infodring. Har rören spruckit eller deformerats, eller är de kraftigt frätta, kan de i stället behöva bytas ut helt. Därför är filmningen och en fackmässig besiktning av stammarna det som ytterst avgör vad som är möjligt – gissa inte, låt någon titta.

Väg också in helheten. Eftersom relining bara omfattar avloppen kan ett stambyte vara mer logiskt om ni ändå står inför att förnya tappvatten och renovera badrum – då kan allt göras samlat. Är badrummen nyligen renoverade, och är det enbart avloppen som är uttjänta, talar det tvärtom starkt för relining, som skonar just de investeringarna. En statusbesiktning av fastigheten är ett bra sätt att få ett neutralt underlag innan ni väljer väg.

Vad betyder valet för underhållsplanen?

Vare sig ni landar i relining eller stambyte är det en av de största posterna i föreningens ekonomi, och den bör synas tydligt i planen. Relining skjuter typiskt fram nästa stora stamåtgärd men tar inte bort den för all framtid – och den lämnar tappvatten och våtrum kvar att hantera längre fram. En genomtänkt plan fångar både den åtgärd ni gör nu och de poster som återstår, så att avsättningen till fonden räcker när nästa steg infaller.

Det är precis den överblicken Planbo är byggt för att ge. Ni lägger in stammarna med bedömd åtgärd, kostnad och årtal, och planen räknar löpande om årskostnader och rekommenderad avsättning. När ni väl har fattat beslut och åtgärden är utförd uppdaterar ni planen på minuter – och kunskapen stannar kvar i föreningen även när styrelsen byts.