Relining i BRF: kostnad, livslängd och jämfört med stambyte

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 5 juli 2026

När avloppsstammarna i en bostadsrättsförening börjar bli gamla ställs styrelsen inför en av de större och dyrare frågorna i fastighetens livscykel. Traditionellt har svaret varit ett stambyte, men allt fler föreningar överväger i stället relining – att renovera rören inifrån utan att riva badrummen. Den här guiden går igenom vad relining är, hur metoden fungerar, vad den brukar kosta jämfört med ett stambyte, hur länge den håller och när ett fullt stambyte ändå är den rätta vägen.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo för att hjälpa styrelser att planera och budgetera den här typen av åtgärder över tid.

Vad är relining?

Relining, ibland kallat rörinfodring, innebär att man förstärker eller förnyar befintliga avloppsrör inifrån i stället för att byta ut dem. Kortfattat skapas ett nytt, självbärande rör inuti det gamla. Fördelen jämfört med ett stambyte är att man i regel slipper riva upp badrumsgolv och väggar, vilket är just det som gör ett traditionellt stambyte så omfattande och dyrt.

En viktig avgränsning att ha klar från början: relining handlar om avloppen – spillvattenledningarna. Metoden förnyar alltså inte tappvattenledningarna (färskvattnet) och inte heller våtrummens tätskikt. Om även vattenrören eller badrummen är uttjänta löser relining bara en del av problemet, och då kan helheten se annorlunda ut. Det är en av de första sakerna ni bör reda ut innan ni jämför alternativen.

Relining eller stambyte – vad är skillnaden?

De två metoderna löser samma grundproblem men på olika sätt, och valet handlar om avvägningar snarare än om att det ena alltid är bättre:

• Ingrepp. Vid stambyte byts rören ut fysiskt, vilket normalt innebär att badrum rivs och återställs. Vid relining renoveras rören inifrån och badrummen får ofta stå kvar orörda.
• Kostnad. Relining brukar bli väsentligt billigare per lägenhet, till stor del för att de dyra badrumsrenoveringarna uteblir. Mer om siffrorna nedan.
• Tid och störning. Ett stambyte för en förening drar ofta ut över flera månader, medan relining brukar gå snabbare. De boende kan i många fall bo kvar under relining, medan stambyte oftare medför evakuering eller kraftiga störningar.
• Omfattning. Ett stambyte kan samtidigt förnya tappvatten och ge helt nya, moderna badrum. Relining åtgärdar avloppen men lämnar vattenledningar och våtrum som de är.

Med andra ord: står ni ändå inför att behöva renovera badrummen och byta vattenledningar kan ett samlat stambyte vara logiskt, trots den högre notan. Är avloppen det enda som är uttjänt – och rören i övrigt i sådant skick att de går att foder-renovera – kan relining spara både pengar och besvär. Vi har skrivit mer om det större projektet i vår guide om stambyte och kostnad.

Vad kostar relining i en BRF?

Priset går inte att slå fast generellt, eftersom det styrs av hur långa och krångliga stammarna är, rörens skick, åtkomsten i huset och vilken metod som väljs. Som en grov storleksordning nämns ofta i branschen att relining landar kring 15 000–30 000 kronor per lägenhet, jämfört med i storleksordningen 80 000–150 000 kronor per lägenhet för ett fullt stambyte. Ta de talen som fingervisningar, inte som en offert – de verkliga siffrorna kan hamna både under och över.

Det viktiga för en styrelse är inte det exakta priset utan att förstå vad som driver det, och att alltid begära platsbesök och skriftlig offert innan ni budgeterar. Faktorer som väger tungt är stammarnas längd och antal, hur mycket rensning och förberedelse som krävs, samt om arbetet kan ske samlat eller behöver etappindelas. När ni har en kalkyl bör den stämmas av mot föreningens ekonomi och gärna med er förvaltare. Hur ni bäst tar in och jämför anbud går vi igenom i guiden om att upphandla entreprenör som BRF.

Hur går relining till?

Oavsett metod inleds arbetet med att rören rensas och spolas rena, och sedan filmas med kamera så att man ser skicket invändigt. Den filmningen är avgörande – den avgör både om relining över huvud taget är lämpligt och exakt var insatserna behövs. Därefter används i huvudsak någon av följande tekniker:

• Foder- eller strumpmetoden. En mjuk "strumpa" av filt eller glasfiber som mättats med härdplast förs in i det rengjorda röret och pressas mot rörväggen med tryck. När plasten härdar bildas ett nytt, självbärande rör inuti det gamla.
• Sprutmetoden. Ett flytande material, vanligen någon form av plast, sprutas i flera skikt på insidan av röret och bygger upp en ny inre yta. Metoden används ofta där rörens dragning gör en hel strumpa svår att få på plats.
• Punktinsatser. Mindre, lokala lagningar där bara en skadad del av ett rör behöver åtgärdas i stället för hela stammen.

Efter installationen filmas rören igen för att kontrollera resultatet, och ni bör få en dokumentation av vad som gjorts. Spara den – den hör hemma i föreningens underhållsdokumentation och är värdefull för framtida styrelser.

Hur länge håller relining?

Det här är den fråga där det cirkulerar flest olika svar, så var källkritiska. Garantitiderna varierar mellan entreprenörer och nämns ofta i storleksordningen 10–25 år, men vad garantin faktiskt omfattar skiljer sig åt. Den tekniska livslängden – hur länge rören håller i praktiken – är mer omdiskuterad och beror på metod, utförande och hur rören såg ut från början. Ni bör därför inte lita på en enskild siffra, utan jämföra garantivillkoren noga, be om referensobjekt och gärna låta en oberoende besiktningsman granska underlaget.

En rimlig hållning är att se relining som en åtgärd som förlänger stammarnas liv rejält, men inte nödvändigtvis lika länge som helt nya rör i ett stambyte skulle göra. Exakt hur den avvägningen faller ut för er beror på fastigheten – och det är just en sådan bedömning som hör hemma i en levande underhållsplan. Som bakgrund kan vår guide om byggdelars livslängd hjälpa er sätta relining i sitt sammanhang.

När passar relining – och när krävs stambyte?

Relining förutsätter att de befintliga rören är i tillräckligt gott skick för att kunna bära en ny infodring. Har rören kraftiga sprickor, deformationer eller är kraftigt frätta kan de i stället behöva bytas ut helt. Därför är filmningen och en fackmässig besiktning av stammarna det som ytterst avgör vad som är möjligt – gissa inte, låt någon titta.

Väg också in helheten. Eftersom relining bara tar avloppen kan ett stambyte vara mer logiskt om ni ändå står inför att förnya tappvatten och renovera badrum, eftersom allt då kan göras samlat. Är badrummen nyligen renoverade och det enbart är avloppen som är uttjänta talar det tvärtom starkt för relining, som skonar just de investeringarna. En statusbesiktning av fastigheten är ett bra sätt att få ett neutralt underlag innan ni väljer väg.

Vad betyder valet för underhållsplanen?

Vare sig ni landar i relining eller stambyte är det en av de största posterna i föreningens ekonomi, och den bör synas tydligt i planen. Relining skjuter typiskt fram nästa stora stamåtgärd men tar inte bort den för all framtid – och den lämnar tappvatten och våtrum kvar att hantera längre fram. En genomtänkt plan fångar både den åtgärd ni gör nu och de poster som återstår, så att avsättningen till fonden räcker när nästa steg infaller.

Det är precis den överblicken Planbo är byggt för att ge. Ni lägger in stammarna med bedömd åtgärd, kostnad och årtal, och planen räknar löpande om årskostnader och rekommenderad avsättning. När ni väl har fattat beslut och åtgärden är utförd uppdaterar ni planen på minuter – och kunskapen stannar kvar i föreningen även när styrelsen byts.