Radon i bostadsrättsföreningar: mätning, gränsvärde och åtgärd

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 5 juli 2026

Radon är en osynlig och luktfri gas som kan finnas i vilken byggnad som helst, och som på sikt utgör en hälsorisk. För en bostadsrättsförening är radon ett av de områden där ansvaret vilar tydligt på styrelsen, samtidigt som det är enkelt att skjuta på – gasen märks ju inte i vardagen. Den här guiden går igenom vad radon är, vilken nivå som räknas som för hög, hur ni mäter, vem som ansvarar och vilka åtgärder som finns om halten visar sig vara hög.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar byggnader till vardags, och vi har byggt verktyget Planbo för att hjälpa styrelser att planera och underhålla sin fastighet på egen hand.

Vad är radon och varför är det farligt?

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt när uran och radium i berggrunden bryts ned. Gasen tränger upp ur marken och kan ta sig in i byggnader genom sprickor, otätheter i grunden och genomföringar. Den kan också komma från vissa byggnadsmaterial och i sällsynta fall från hushållsvatten. Eftersom radon varken syns eller luktar är mätning det enda sättet att veta hur det ligger till.

Hälsorisken handlar om lungorna. När radon och dess sönderfallsprodukter andas in under lång tid ökar risken för lungcancer. Radon anses vara den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och uppskattas ligga bakom hundratals fall per år i Sverige enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Risken byggs upp över många års exponering, och det är just därför det är värt att åtgärda i tid snarare än att vänta.

Var kommer radonet ifrån?

För att kunna åtgärda radon behöver ni veta varifrån det kommer. Det finns i huvudsak tre källor:

• Markradon. Den vanligaste källan. Gasen sugs in i byggnaden från marken under och runt huset, särskilt om det finns undertryck inomhus och otätheter mot grunden. Berör framför allt lägenheter i markplan och källare.
• Byggnadsmaterial. Så kallad blåbetong – en lättbetong baserad på alunskiffer som tillverkades under en period av 1900-talet – avger radon. Finns materialet i stommen kan det bidra oavsett våningsplan.
• Hushållsvatten. Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla radon som frigörs inomhus, till exempel vid duschning. Ovanligt för föreningar på kommunalt vatten, men värt att känna till om ni har egen brunn.

Ofta är det en kombination, och vilken källa som dominerar avgör vilken åtgärd som är rätt. Därför börjar allt arbete med en mätning.

Referensnivån – vad räknas som för hög halt?

Radon mäts i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Referensnivån för radon i inomhusluft i bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger halten över den nivån betraktas den som en olägenhet för människors hälsa, och fastighetsägaren – alltså föreningen – bör vidta åtgärder.

Det viktiga att förstå är att nivån gäller ett årsmedelvärde. Radonhalten varierar med årstid, ventilation och hur mycket ni vädrar, och den är typiskt högre vintertid när husen är stängda. En enstaka korttidsmätning kan därför ge en missvisande bild. Det är också anledningen till att en riktig mätning görs över lång tid och under eldningssäsongen.

Så går en radonmätning till

En tillförlitlig mätning är en långtidsmätning som utförs under eldningssäsongen, ungefär från 1 oktober till 30 april, i minst två månader. Ni beställer små spårfilmsdosor som placeras ut i berörda lägenheter – vanligen i sovrum och vardagsrum, och särskilt i lägenheter i markplan och där byggnadsmaterialet kan bidra. Efter mätperioden skickas dosorna in för analys och ni får ett protokoll med uppmätta värden.

För en förening är det klokt att lägga upp mätningen systematiskt: mät i ett representativt urval lägenheter, och alltid i de som har markkontakt. Korttidsmätningar på några dygn finns och kan ge en snabb indikation, till exempel inför en försäljning, men de duger inte som underlag för att bedöma årsmedelvärdet eller besluta om åtgärder. Hur ofta mätningen bör upprepas beror på fastigheten – en vanlig utgångspunkt är att mäta om det gått lång tid sedan senaste mätningen, efter större ombyggnad, efter ändringar i ventilationen eller vid byte av uppvärmningssystem.

Vem ansvarar för radon i en BRF?

Föreningen äger fastigheten och ansvarar enligt miljöbalken för att inomhusmiljön inte är skadlig för de boende. I praktiken innebär det att styrelsen bör känna till radonhalten i byggnaden och åtgärda om den ligger över referensnivån. Det är alltså inte något den enskilde medlemmen ansvarar för på egen hand.

Tillsynen ligger hos kommunens miljönämnd, som kan begära in radonmätningar och ställa krav på åtgärder om halten är för hög. Gränsdragningen mellan vad föreningen respektive medlemmen ansvarar för kan i vissa fall bli en fråga i sig – radon hör tydligt till föreningens ansvar för fastigheten, men om ni är osäkra på hur det förhåller sig till era stadgar bör ni läsa mer om stadgar och underhållsansvar i BRF och stämma av med er förvaltare.

Åtgärder när halten är för hög

Vilken åtgärd som är rätt beror helt på radonkällan, vilket är själva poängen med att mäta och utreda innan man agerar. Några vanliga vägar:

• Radonsug eller radonbrunn. Vid markradon skapar man ett undertryck under byggnaden så att gasen leds bort innan den tar sig in. Ofta den effektivaste åtgärden mot markradon.
• Förbättrad ventilation. Ökat och jämnare luftombyte sänker halten inomhus. Det hänger tätt ihop med hur ert ventilationssystem fungerar och sköts – läs gärna mer om FTX-ventilation och om OVK-besiktning, som är den lagstadgade kontrollen av ventilationen.
• Tätning. Att täta sprickor och genomföringar mot marken minskar inflödet, ofta i kombination med andra åtgärder.
• Åtgärd mot byggnadsmaterial. Kommer radonet från blåbetong är ventilation oftast vägen framåt; att byta ut materialet är sällan realistiskt.

Efter en åtgärd görs en ny långtidsmätning för att bekräfta att halten faktiskt gått ner under referensnivån. Radon är alltså inte ett engångsprojekt utan något ni behöver följa upp.

Radon i underhållsplanen

Radon passar väl in i föreningens långsiktiga planering. En radonmätning är en återkommande kontrollpunkt på samma sätt som en OVK, och en eventuell åtgärd är en post som bör budgeteras och läggas in bland fastighetens kommande kostnader. Genom att lägga in radonmätning och eventuella åtgärder i underhållsplanen säkerställer ni att frågan inte glöms bort när styrelsen byts ut, och att pengarna finns avsatta när det är dags.

Radon dyker också upp i andra sammanhang. Uppmätta radonvärden brukar till exempel redovisas i föreningens energideklaration när det finns en mätning, vilket är ytterligare ett skäl att ha koll på siffrorna och hålla dem aktuella. Exakt vad som ska redovisas och när kan ni stämma av med er energiexpert eller förvaltare.